Dags att varje psykiatrisk klinik tar fullt ansvar för metabola sidoeffekter av antipsykotisk medicinering!

Personer med bipolär sjukdom, schizofreni eller annan psykotisk sjukdom uppvisar i ­högre grad än befolkningen i ­övrigt metabola avvikelser – övervikt, diabetes eller rubbning av blodfetter – samt en ökad dödlighet i hjärt–kärlsjukdom [1, 2]. Patientens medicinering kan bidra då de antipsykotiska preparaten kan inducera eller förvärra en metabol störning [3]. Vissa av dessa preparat uppvisar en mindre grad av påverkan medan andra kan bidra till mer uttalad metabol störning.

Unga människor eller personer som inte tidigare har behandlats med antipsykotisk medicinering kan vara särskilt känsliga för denna biverkan. Detta kan åskådliggöras av en studie där unga personer som behandlades med sitt första antipsykotiska preparat ökade i BMI-värde med mellan 7 och 14 procent under tre månaders behandling med fyra vanligt förekommande antipsykotika. Därtill uppvisade de signifikanta försämringar i blodfetter och, för olanzapingruppen, även försämrat fasteglukos [4].
Viktuppgång och annan metabol störning under pågående antipsykotisk medicinering är en allvarlig hälsorisk som kan och ska motverkas.

Riktlinjer för att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom har utformats i samarbete mellan företrädare för Svenska psyki-atriska föreningen, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Svensk förening för allmänmedicin, Svensk förening för diabetologi, Svensk internmedicinsk förening, Svenska cardiologföreningen samt Svensk förening för obesitasforskning.
Dokumentet ger en kortfattad sammanfattning av kunskapsläget, konkreta förslag på hur metabol störning kan förebyggas och handläggas samt referenser till ytterligare läsning. Riktlinjerna i dess helhet, länkar samt användbart arbetsmaterial återfinns på ‹www.svenskpsykiatri.se›.

Riktlinjer inom detta område har tidigare utfärdats bl a i USA; en uppföljning visar att dessa implementerats i otillräcklig omfattning [5]. För att underlätta implementering har de svenska riktlinjerna formulerats kortfattat med kärnbudskapet sammanfattat i faktaruta och tabell, inklusive beslutsstöd för åtgärd vid tidiga tecken på metabol störning. Verksamhetscheferna inom psykiatri respektive barn- och ungdomspsykiatri har involverats i arbetet. Dessa har dels i förväg informerats om det planerade arbetet, dels kunnat bidra med synpunkter i ett remissförfarande. De färdiga riktlinjerna sänds i direktutskick till varje verksamhetschef. Ett samarbete kring implementering planeras med bl a patient- och närståendeföreningar. Arbete pågår för att kunna införliva frågor om tillämpningen av dessa riktlinjer i relevanta psykiatriska kvalitetsregister.

Att psykiatrin tar ansvar för att förebygga och motverka metabola sidoeffekter av antipsykotisk medicinering är en viktig och allvarlig kvalitetsfråga för vår specialitet. En förutsättning för att detta ska ske är att varje psykiat-risk verksamhet har fungerande rutiner för detta och att dessa rutiner efterlevs. Ansvaret för att detta uppnås faller på verksamhetscheferna för landets psykiatriska och barnpsykiatriska kliniker.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Dan Gothefors: 2005–2006 anställd i Bristol-Myers Squibb; Håkan Jarbin: föreläsnings- och kursarvode från Pfizer, GlaxoSmithKline och Janssen-Cilag.