Kvalitetsarbete kräver fakta om verksamheten som utgångspunkt. Data kan hämtas på olika sätt, t ex apotekens försäljningsstatistik, fokusgrupp med patienter och avvikelserapporter. För en del specialiteter har kvalitets-
registren varit utmärkta hjälpmedel.

pvkvalitet.se är ett verktyg särskilt utformat för kvalitetsförbättring på vårdcentralerna. Det är anmärkningsvärt att Sveriges Kommuner och landsting (SKL) hittills inte velat stötta den utvecklingen ekonomiskt; vi ser fram emot ett ändrat förhållningssätt i denna fråga.
Men allmänmedicinen och SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) ser också behov av att kunna följa den allmänmedicinska verksamheten när en allt större del av vården av sjuka sker i primärvården, liksom en allt större del av den förebyggande vården. På en vårdcentral används under ett år 500–600 olika diagnoskoder. Många patienter har dess­utom mer än en diagnos. Det är de viktigaste skälen till att SFAM varit tveksam till deltagande i alltför många sjukdomsspecifika kvalitets-
register.

För att klinisk forskning och utveckling ska kunna växa även i primärvården krävs en nationell allmänmedicinsk forsknings- och kvalitetsdatabas. En sådan databas bör ge möjligheter att studera viktiga komponenter i primärvården såsom samsjuklighet, medicinsk handläggning, tillgänglighet, kontinuitet, patienttillfredsställelse och samverkan. I dag byggs motsvarande primärvårdsbaserade databaser upp i flera länder.
På uppdrag av Delegationen för samverkan för klinisk forskning har därför en arbetsgrupp med representanter för SFAM och de allmänmedicinska universitetsenheterna under 2009 utrett förutsättningarna för att skapa en allmänmedicinsk forsknings- och kvalitetsdatabas, som skulle kunna inordnas i projektet »Klinisk utveckling via register« (KUR). Den sammanfattande rapporten finns att läsa på Delegationens webbplats [1].

Syftet är att skapa en databas för forskning och för de rapporterande enheternas kvalitetsutveckling. Arbetet föreslås ledas av representanter för de allmänmedicinska
universitetsenheterna, SKL samt SFAM. Databasen skulle utgöra en kvalitetsdatabas för allmänmedicin och därmed komplettera och kunna samköras med andra kvalitetsregister.
Databasen skulle utgöra ett av de mest omfattande personbaserade registren i Sverige, varför de etiska och legala aspekterna noggrant bör övervägas. Ett automatiserat insamlingssätt förordas, men det kräver förstås att data i journaler matas in på ett uniformt sätt.
I dag finns på flera håll i Sverige ansatser till nationella forsknings- och kvalitetsdatabaser, och erfarenheterna från det arbetet måste givetvis tas till vara. Möjligheter till automatiserade uttag av data från primärvårdens olika journalsystem har utvecklats bl a i samband med det stora LifeGene-projektet .

En nationell allmänmedicinsk forsknings- och kvalitets-
databas skulle innebära betydande möjligheter på olika nivåer i sjukvården. På vårdcentralsnivå skulle en regelbunden återkoppling av egen handläggning och egna resultat ge möjlighet att upptäcka egna förbättringsområden, vilket är grunden för kvalitetsarbetet.
Uppföljning av summerade data, inklusive analys av variationen mellan geografiska områden, kan ge viktig information om behov lämpade för särskilda regionala och nationella satsningar för förbättring samt ge möjlighet att följa upp effekten av dessa insatser.
En nationell allmänmedicinsk forsknings- och kvalitetsdatabas skulle på ett påtagligt sätt stärka den kliniska forskningen. I databasen kommer det att finnas samlat många relevanta data för att utvärdera förändringar som införts t ex avseende läkemedelsbehandling. Detta är av stor vikt eftersom vi vet att man vid implementering av behandlingsprinciper från stora randomiserade studier inte uppnår samma resultat i den kliniska vardagen.

Det kommer att krävas resurser, inklusive administrativ, biostatistisk och medicinsk kompetens, för att utveckla, vårda och använda en nationell allmänmedicinsk databas. Validering av inrapporterade data kommer att kräva betydande resurser. För den operativa forskningsverksamheten krävs tillskapande av adjungerade tjänster i samarbete mellan landsting och universitet.
I arbetet med att utveckla en nationell allmänmedicinsk forsknings- och kvalitetsdatabas finns förstås betydande hinder, bl a stora variationer i andelen besök med diagnos och betydande olikheter i val av diagnos; samma typ av information kan i journalen lagras under vitt skilda rubriker och även inom olika delar av journalsystemen. Det finns därför behov av att genomföra en nationell pilotstudie med 5–10 vårdcentraler, med olika journaldata-system, offentligt och privat drivna, spridda över landet.

Ett kvalitativt och välhållet nationellt forsknings- och kvalitetsregister för primärvården skulle ge unika förutsättningar för forsknings- och kvalitetsarbete i Sverige inte bara för allmänmedicinen utan för hela sjukvården. De svenska kvalitetsregistren har fått internationell uppmärksamhet men kräver data också från primärvården för att ge en heltäckande bild.
Skulle databasen dessutom bli åtkomlig för frågeställningar ute på landets vårdcentraler, med ett användarvänligt gränssnitt, undanröjer man en av de största svårigheterna i kvalitetsarbetet, nämligen att få lättillgängliga möjligheter för granskning av den egna verksamheten.

SFAM uppmanar alltså till stöd för såväl pvkvalitet.se, som verktyg för kvalitetsutveckling, som för utvecklingen av en nationell databas för forskning och kvalitetsutveckling. Det förutsätter att tillräckliga resurser avsätts både för fortsatt arbete med pvkvalitet.se och för ett pilotprojekt och sedan vidareutveckling av en permanent nationell allmänmedicinsk databas.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.