I sitt debattinlägg i Läkartidningen 7/2010 (sidan 451) konstaterar Kerstin Hulter Åsberg att kostnaderna för pregabalin (Lyrica) ökar på ett omotiverat sätt. Hon menar att den ökade förskrivningen kan förklaras av en indikationsglidning till »snart sagt alla sorters smärta« och »all sorts ångest« och hänvisar till pati­entberät­telser på Internet. I detta nummer av Läkartidningen ställs ytterligare frågor kring Lyrica av terapigrupp psykiatri i Region ­Skåne och av ­Maria Palmetun-Ekbäck, ordförande i Läkemedelskommittén i Örebro läns landsting, et al.

Pfizer har utvecklat och marknadsför Lyrica. För oss är det oerhört viktigt att våra läkemedel förskrivs på ett riktigt sätt och används vid rätt indikation, till rätt patient, under rätt tid och till rätt dos. Det är endast då som det medicinska värdet kommer till sin rätt, och då skapas förutsättningar för en kostnadseffektiv förskrivning.
Vi informerar sjukvården utifrån de nationella behandlingsriktlinjer som finns framtagna, och vi samarbetar med sjukvården för att följa upp behandlingen med våra läkemedel.

Läkemedelsverket rekommenderar Lyrica i andra hand vid behandling av perifer neuropatisk smärta och om­nämner läkemedlet som ett andrahandsval vid behandling av generaliserad ångest (GAD). Lyrica rekommenderas dessutom som ett förstahandsläkemedel vid central neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada. Det, tillsammans med regionala rekommendationer där sådana finns, är vår utgångspunkt när vi informerar vården om vårt läkemedel.
Frågan om eventuell indikationsglidning som Kerstin Hulter Åsberg adresserar är viktig. Läkemedel ska användas vid rätt indikation och när de tillför ett värde för patienten, vården och samhället – annars inte. Vi skulle därför vilja se en betydligt bättre kritisk uppföljning och utvärdering av olika behandlingar än vad landstingen gör i dag. Det tror vi är enda sättet att undvika diskussioner som endast fokuserar på läkemedelskostnader och som inte värderar den nytta ett läkemedel tillför.

Att Lyrica ökat på ett omotiverat sätt till följd av en indikationsglidning baseras enligt debattörerna på enskilda patientberättelser på Internet. Nyligen genomfördes en uppföljningsundersökning vid 36 av Apoteket AB:s apotek bland patienter som fått Lyrica (411 patienter, motsvarande 80 procents svarsfrekvens).
I undersökningen framkom att 93 procent av de patienter som svarat på enkäten hämtat ut Lyrica för behandling av indikationerna neuropatisk smärta, epilepsi och/eller GAD. Övriga patienter anger att de fått Lyrica förskrivet av andra skäl. Detta talar för att det inte handlar om någon större indikationsglidning. Undersökningen visar ­också att endast 22 procent av patienterna anger att deras Lyricabehandling initierats av en allmänläkare, vilket ­talar för att det handlar om patienter som remitterats ­vidare från primärvården och sannolikt prövat ­annan behandling innan de fått ­Lyrica.
Att en stor del av Lyrica­patienterna prövat annan behandling innan de får Lyrica stöds även av det faktum att 79 procent av patienterna i undersökningen anger att de tidigare fått annat/andra läkemedel förskrivet för sin sjukdom. Denna restriktiva inställning till förskrivning framkommer även i den enkätundersökning som Palmetun-Ekbäck et al redovisar i sitt inlägg.

Lyrica har blivit ett alternativ till befintliga behandlingar och en möjlighet för patientgrupper som tidigare inte kunnat få en tillfredsställande lindring av sina besvär. Det måste vara den mest troliga förklaringen till att doktorer, i samråd med patienter, valt att pröva Lyrica.
Den försäljningsökning som vi har sett över tid förklaras även av det utökade antal användningsområden som Lyrica har fått sedan det först introducerades. Indikationerna central neuropatisk smärta och GAD tillkom 2006, och därefter ser vi att användningen ökat i dessa patientgrupper, framförallt den senare.

Pfizer tar alla rapporter om en eventuell felanvändning av Lyrica på största allvar. En eventuell felanvändning av Lyrica kan endast skada läkemedlet och skapa tveksamhet om dess medicinska ändamålsenlighet. Vi samarbetar i dag med missbruksenheter och är i kontakt med Läkemedelsverket för att bättre få klarhet i denna fråga. För att undvika felanvändning informerar vi i dag sjukvården om försiktighet vid förskrivning till patienter med känd missbruksproblematik och detta kommer inom kort även att införas i vår Fass-text.
En längre blindad jäm­förelse med bensodiazepiner för att utvärdera eventuell beroendepotential pågår och planeras bli färdig under ­nästa år.
Pfizer delar synen att läkemedel ska förskrivas på ett ansvarsfullt sätt och alltid för rätt indikation. Här har vi en pågående dialog med sjuk­vården om hur Lyrica, och andra läkemedel, ska förskrivas på ett klokt sätt. Det är viktigt för patienterna, för vårdgivarna och inte minst för läkemedelsföretagen, vars trovärdighet är beroende av att läkemedlen ordineras på avsett vis.

Vår uppfattning är att Lyrica är ett värdefullt läkemedel som kan hjälpa många patienter som annars inte får hjälp. Lyricas kostnadsökning måste ses i ljuset av dess tre helt skilda användningsområden.
Pfizer välkomnar den genomgång av epilepsiläkemedel som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) annonserade i slutet av förra året, och vi ser det som en möjlighet att redovisa den ­dokumenterade medicinska nyttan och ge underlag för en bedömning av Lyricas kostnadseffektivitet och plats i terapin.

Läs även
Förskrivningen av pregabalin (Lyrica) måste bli kostnadseffektiv
Bara kostnaderna som skenar?
Replik från Pfizer: Relevanta frågor, men fel exempel!