Johan Hambræus hävdar i ett debattinlägg i LT 10/2010 (sidorna 694-5) att »SBU bortsåg helt från både behovet av diagnos och tekniskt rätt utförd behandling i sin rapport 2006, där man diskuterade hur man skulle behandla patienter med långvarig smärta«. Ett litet klarläggande kan vara på sin plats.

SBU, liksom andra HTA-­organisationer (health tech­nology assessment), använder bestämda kriterier för vilka studier som ska inkluderas, bl  a när det gäller diagnoser och beskrivning av patienter.
Patienterna i de granskade studierna hade långvarig ryggsmärta, men för övrigt fanns inget krav på diagnosdefinition. Olika typer av ­radiofrekvensbehandling ­accepterades. Vi hade ingen garanti för att behandlingarna »utförts på ett adekvat sätt«, om inte detta framgick av de granskade publikationerna.

Slutsatserna i SBU-rapporten bygger på resultaten från tre systematiska översikter och en randomiserad klinisk studie. Den nytillkomna systematiska översikten (Bogduk N, Dreyfuss P, Govind J. A narrative review of lumbar medial branch neurotomy for the treatment of back pain. Pain Med. 2009; 10:1035-45) kan förhoppningsvis bidra till att öka kvaliteten i framtida utvärderingar av radiofrekvensbehandling.