Nej, Lars, det är ingen »sedvanlig variabeltransformation« du gjort utan en me­todologiskt ohållbar omkonstruktion av de primärdata du fått av distriktsläkarna. Du frågade dem »Hade du ­föreslagit sjukskrivning om inte din patient tagit upp det?«, och du bad dem om en »riskbedömning med avseende på prognos för återgång i arbete och framtida hälsa«. Svaren har du i din rapport [1, Figur 13] satt ihop till något som du inte frågat efter, nämligen »Distriktsläkarens bedömning: sjukskrivning bedöms skadlig eller läkare skulle inte föreslagit sjukskrivning om inte patienten begärt det«. Detta är något helt annat än vad läkarna svarade på.
Att »ta upp«, som du frågade efter, är inte alls detsamma som att »begära«, vilket du »transformerade« det till. Synonymer till »ta upp« an­ges i synonymordboken [2] till: behandla, föra på tal; synonymer till »begära« anges till: be om, be att få, fråga efter, fordra, kräva, yrka, göra anspråk på m fl. Den metodologiska regeln att vid kvantitativ forskning inte ändra något av studiers upplägg/design efter att datainsamlingen påbörjats är till för att förhindra att författares förhandsuppfattningar påverkar resultaten. Det är för att du i efterhand ändrat betydelsen av variabler som dina studier vetenskapligt sett inte säger något om läkares sjukskrivningssätt. De ger inget stöd för den tolkning DN gett dem, det vill säga »nästan hela läkarkåren skrev intyg efter patienternas önskemål snarare än efter självständiga medicinska ­bedömningar« [3].

Läs debattväxlingen

Sjukfrånvaro, vetenskap och värderingar
Replik: Vi läkare var med i processen!
Replik: Ingen sedvanlig transformation