Vi har med stort intresse läst reportaget om »lean« i Läkartidningen 15/2010 (sidorna 964-7) där det efterlyses vetenskapligt stöd för att lean verkligen är till nytta i sjukvården. SBU har nyligen publicerat rapporten »Triage och flödesprocesser på akutmottagningen«
Utvecklings- och effektiviseringsarbete på svenska akutmottagningar är idag i flera fall inspirerat av lean. I LT-artikeln anges att forskningen är bristfällig inom området men att man »vet att lean fungerar«. Vi vill med detta inlägg lyfta fram att det finns flera väl underbyggda slutsatser som inte bör förbises vid utformningen av nya flödesprocesser på akutmottagningen. Med flödesprocess avses att arbetet organiseras så att patienter med likartade problem och prioritet handläggs i ett eget spår – en egen process.
SBU-rapporten visar exempelvis att införandet av ett särskilt spår för patienter som med stor sannolikhet behöver läggas in på sjukhus minskar väntetiderna för att träffa läkare med nästan 10 minuter. Den sammanlagda tid som patienterna vistas på akutmottagningen minskar med drygt 30 minuter.
Så kallat snabbspår (som innebär att patienter med enklare åkommor tas omhand i en särskild process) är den intervention som har bäst vetenskapligt underlag. Snabbspår minskar väntan på första läkarkontakt med nästan 25 minuter och förkortar vistelsen på akutmottagningen med 40 minuter. Samtliga patienter på akutmottagningen, alltså inte enbart de som behandlas i snabbspåret, får snabbare handläggning.
Om patienten initialt handläggs av ett vårdteam med olika personalkategorier (läkare, sjuksköterska och undersköterska eller sekreterare) kan det resultera i nästan 20 minuters kortare tid till första läkarkontakt och över 40 minuters kortare vistelse på akutmottagningen. Arbetssättet leder också till att färre patienter spontant lämnar akutmottagningen innan de hunnit bli medicinskt bedömda.
SBU-rapporten visar även att det finns ett visst vetenskapligt stöd för att vistelsen på akutmottagningen kan kortas med 10–20 minuter om vissa provanalyser utförs på själva mottagningen eller om remisserna till vissa röntgenundersökningar skrivs av sjuksköterskor i stället för av läkare.
Med dessa exempel från den aktuella SBU-rapporten vill vi visa att det finns evidens för att organisatoriskt förändringsarbete efter huvudprinciper i lean kan ge kortare ledtider på akutmottagningen. Vi vill dock instämma i att många studier har brister i sin design och att det behövs fler randomiserade studier. Huruvida lean-inspirerade flödesprocesser påverkar den medicinska kvaliteten i det akuta omhändertagandet av patienter återstår också att undersöka.
