En expertgrupp tog på Socialstyrelsens uppdrag fram underlag till en rekommendation för att förebygga tidigt debuterande GBS-infektion hos nyfödda. Gruppen förordade en riskbaserad strategi före den amerikanska modellen med generell GBS-screening.

Den studie som publicerades 2002 [1] och som utgör grunden för allmän screening i USA har metodologiska svagheter. Det är en retrospektiv undersökning där risken för GBS-sepsis hos barn till kvinnor som fått intrapartal antibiotikaprofylax (IAP) efter positiv screening jämfördes med risken hos dem som fått riskbaserad profylax. De jämförda grupperna skilde sig dock åt avseende etnicitet, deltagande i mödrahälsovård och incidensen av prematur födelse på sådant sätt att det fanns god anledning att ifrågasätta resultatet av undersökningen.
Senare uppföljning av faktiska förhållanden i USA har heller inte visat på någon fortsatt minskning av incidensen av tidigt debuterande GBS-sepsis hos nyfödda sedan allmän screening infördes; det har snarare skett en ökning [2].

Omkring 300 per 1 000 gravida kvinnor i Sverige är koloniserade med GBS, och något mer än ett barn per 1 000 drabbas av GBS-infektion
efter födelsen. Den svenska studien avseende neonatala GBS-infektioner under perioden 1997–2001 [3] visade att det i samtliga fall där barnet avled förelåg minst en riskfaktor. Ingen av kvinnorna hade fått IAP. Bland kvinnorna med GBS-infekterade barn och minst en riskfaktor hade bara 14 procent fått IAP, men ofta med otillräcklig ­duration.
En nyligen publicerad engelsk studie visade att man med en konsekvent genomförd, riskbaserad förebyggande strategi skulle kunna hal-vera antalet fall av neonatal sepsis orsakade av GBS [4].

Expertgruppens ställnings-tagande för den riskbaserade profylaxstrategin grundas således huvudsakligen på följande argument:
• Det vetenskapliga underlaget för att införa allmän GBS-screening hos gravida är svagt, och effekten av denna rutin har inte lett till någon ytterligare minskad incidens av tidigt debuterande neonatal GBS-sepsis.
• Barn med GBS-infektion som uppkommer utan att någon riskfaktor föreligger har en bättre prognos än barn som insjuknar med en bakomliggande obstetrisk riskfaktor.
• Det är angeläget att optimera/minimera antibiotikatrycket under perinatal-­perioden.
• Det finns anledning att tro att det finns förbättringsmöjligheter vad gäller efterlevnaden av den rekommenderade riskbaserade profylaxstrategin.

Socialstyrelsen planerar att under innevarande år genom-föra en uppföljning och studera om de nya rutinerna påverkat incidensen av GBS-infektioner hos nyfödda och
i vilken utsträckning IAP-
rekommendationerna följs. En sådan utvärdering kan eventuellt skapa underlag för en omprövning av de aktuella riktlinjerna. PCR-baserad snabbdiagnostik av GBS-kolonisering vid förlossningen kan också komma att ändra förutsättningarna för utformningen av en framtida profylaxstrategi.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna

Läs även
Neonatal invasiv grupp B-streptokockinfektion. Förhastat av Socialstyrelsen att avfärda allmän screening