Jag har nyligen tilldelats bevis om specialistkompetens i akutsjukvård av Socialstyrelsen i Sverige.
Det som är intressant är att jag inte har någon annan basspecialitet, utan min specialistutbildning i akutsjukvård från USA tillsammans med specialistbevis från Island räcker som grund för beslut. Socialstyrelsen bör nu ta konsekvensen av detta beslut och erkänna akutsjukvård som en egen basspecialitet i Sverige. Annars blir följden att svenska läkare måste utbildas längre och får en sämre utbildning än sina europeiska kollegor.
»Emergency medicine« (EM) är i dag en etablerad specialitet i de flesta anglosaxiska länder och i många europeiska länder. I USA blev EM en erkänd specialitet 1979 efter ett tiotal år av uppbyggnad av utbildning och organisationsutveckling. Utvecklingen i USA kantades initialt av de frågeställningar som nu, 30 år senare, florerar i den svenska debatten, såsom innehåll i utbildningen, kompetens, arbetsuppgifter, utbrändhet, dubbelspecialisering etc. I USA finns i dag ingen debatt om att avskaffa akutläkare som specialister, och akutläkarkompetens på landets akutmottagningar tas för givet av allmänheten, och av andra specialister. Kompetens på olika områden har demonstrerats och organisation, forskning, arbetsuppgifter med mera har utvecklats till ett väletablerat system. Farhågor om utbrändhet har inte besannats, enligt undersökningar i USA. EM är nu en av de absolut mest populära specialiteterna, och antalet sökande överstiger vida antalet utbildningsplatser.
I Sverige har ett antal sjukhus sedan ett tiotal år initierat akutläkarmodeller med utbildning och organisationsutveckling. Sedan 2006 har Socialstyrelsen i Sverige erkänt akutsjukvård som en tilläggsspecialitet, det vill säga man måste uppnå specialistkompetens i en basspecialitet och sedan lägga till specialistkompetens inom akutsjukvård. Denna model går rakt emot vad som förespråkats av både SWESEM (Svensk förening för akutsjukvård) och EuSEM (European society for emergency medicine) och försvårar och fördyrar uppbyggnaden av ett akutläkarsystem.
Följden blir att läkare som vill specialisera sig som akutläkare också måste utbildas i någon annan specialitet för att uppfylla Socialstyrelsens beslutsgrund för akutläkarkompetens.
Detta innebär att akutläkarens utbildning förlängs flera år, vilket inte gynnar den enskilda läkaren då vägen till specialistexamen blir onödigt lång jämfört med andra specialiteter. Detta medför att rekryteringen till akutläkarutbildning försvåras.
Också den klinik som ska utbilda akutläkaren i en annan basspecialitet har lite att vinna på detta, då akutläkaren i framtiden bara delvis eller inte alls kommer att ägna tid åt denna basspecialitet. Detta gynnar knappast utbildningsklimatet för någon part och blir onödigt dyrt och svårt att administrera. Den enskilde läkaren riskerar förlängd tid utan specialistlön och specialistkompetens, och klinikerna förlorar utbildningsplatser och pengar på läkare som utbildas i specialistområden där de inte kommer att verka.
Jag vill hävda att denna modell leder till sämre utbildning totalt, då både akutläkarutbildning och basspecialitet måste kompromissa inom respektive utbildning, så att den enskilde läkaren kan hålla en utbildningslängd på cirka 7–8 år. Enligt ovan finns det alltså redan argument för att inrätta akutsjukvård som basspecialitet i Sverige. Till detta måste nu ytterligare argument läggas, nämligen att Socialstyrelsen godkänner mig som specialist. Detta beslut baseras på det nordiska samarbetet med erkännande av respektive lands specialiteter.
Flera länder i EU har akutsjukvård som basspecialitet, och dessa läkare kan i förlängningen godkännas i Sverige som specialister, utan annan basspecialistkompetens. Det blir därför i förlängningen orimligt att kräva att svenska läkare ska genomgå en längre, sämre och dyrare utbildning än sina europeiska kollegor. Nuvarande ordning motverkar alltså uppbyggnaden av akutläkarverksamhet i Sverige och bör snarast ändras.
Jag skulle även vilja lägga till ett större perspektiv till detta, nämligen att sjukvård ska praktiseras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns i dag tillräckligt med internationell erfarenhet av akutläkarverksamhet för att hävda att kvalitet och effektivitet gynnas av akutläkarkompetens. Att bortse från denna internationella erfarenhet är inte längre rimligt.
Jag uppmanar härmed Socialstyrelsen att göra en konsekvensanalys av den nuvarande situationen och rimligen godkänna akutsjukvård och dess verksamhetsområde som en basspecialitet enligt internationell modell. Det skulle väsentligen underlätta rekrytering och utbildning av akutläkare, liksom organisationsutveckling i Sverige, och akutsjukvården skulle än mer utvecklas i riktning mot beprövad erfarenhet.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
