Undertecknad har just ­startat föreningen »Läkare mot golf«, där jag ännu så länge är ensam medlem, men fler sökes. Skälen till föreningens inrättande är följande:

• Slöseriet med tid. Så vitt jag förstår tar en så kallad golf­runda i genomsnitt minst sex timmar, inklusive bilresor till och från golfbanan. Det är i stort sett en hel arbetsdag. Om bara hälften av alla golf­rundor läkare är ute på i stället ägnades åt yrkesut­övandet skulle läkarbristen i landet vara avhjälpt.

• Förgiftade naturupplevelser. Ett av de angivna skälen för att spela golf är den vackra naturupplevelse golfspelandet innebär. De tusentals hektar ängs- och betesmarker som förvandlats till golfgreener är de mest giftbemängda och vattenslukande i vårt land, allt för att hålla de grönskande monokulturerna rena från varje spår av mångfald.

• Den dötråkiga klädkulturen. Alla dessa skära Lacostetröjor, loafers med läder­rosett, ­rutiga bermudas­shorts ­och den eviga golfkepsen.

Möjligen finns lösningen på golfens framtid i Australien. Där har en allvarlig sårinfektion, Buruli ulcer (»Burulisår är en utbredd ulceration i hud, subkutant fett, muskel, ibland även skelett, som leder till osteomyelit.« Läkartidningen 45/2003, sidorna 3596-7, red:s anmärkning), börjat grassera kring greenerna på de mest fashionabla banorna i regionen Victoria. Spridning till andra golfbanor pågår.