Infektionssjukdomar är och förblir ett av de stora problemen för männi­skors och djurs hälsa. Få känner till att över 70 procent av de infektioner som drabbar människor är zoonoser, sjukdomar som orsakas av mikroorganismer som, ­direkt eller via en serie steg och händelser, kan överföras mellan djur och människor. Flera av dessa mikroorganismer har pandemisk potential. Ett annat problem är överföring av antibiotikaresi­stens. Överföringsmekanismerna är komplexa, men på senare tid har fokus alltmer riktats mot störningar i den ekologiska balansen.
Befolkningsökningen, ökat resande, stora monokulturer av husdjur och en minskad biologisk mångfald ger tillsammans en grogrund för ­utveckling och spridning av patogena mikroorganismer. Främst har spridningen från djur till människa uppmärksammats, men även det omvända förekommer.
För att öka kunskapen kring spridning av smittsamma sjukdomar satsar Uppsala universitet tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Sveriges lantbruksuniversitet och Linnéuniversitetet i Kalmar på en plattform för forsk­nings­samverkan över vetenskapsgränserna: Centrum för infektionsekologi och epidemiologi (IEE ), som ska arbeta ­enligt konceptet »en värld – en ­hälsa«, vilket innebär att ­infektionsforskning bedrivs utifrån humanmedicinskt- och veterinärmedicinskt fokus. För att få ytterligare förståelse för dynamiken hos zoonotiska infektioner har också ekologer engagerats i forskningssamarbetet.

Vid sidan av klimatförändringar är uppkomsten av nya och renässansen för gamla infektionssjukdomar något av en ödesfråga för samhället och den sjukvård vi i dag tar för given. De senaste åren har det blivit alltmer tydligt att samarbete mellan olika dis­cipliner är nödvändigt om vi ska kunna identifiera och ­bekämpa framtida epidemier eller pandemier.
Traditionellt sett har humanmedicin, veterinärme­dicin och ekologi varit åtskilda discipliner, med olika forskartraditioner omgärdade av höga murar. IEE kommer ­aktivt att verka för att dessa murar rivs och att det i stället byggs broar mellan de olika disciplinerna.

»One Health Initiative« har sedan år 2007 fungerat som en global rörelse för ökad samverkan mellan läkare och veterinärer [1]. Synsättet att hälsofrågan bör hanteras gemensamt för människor och djur har vuxit sig allt starkare. Ett närliggande exempel är när fågelinfluensan gjorde entré för några år sedan. Då arbetade både veterinärer och läkare för att förstå spridningsmekanismerna och värdera riskerna för människor och djur.
Inom IEE går vi ett steg längre genom att inkludera den ekologiska kunskapsbanken som en värdefull resurs. En så bred satsning på »en värld – en hälsa«-perspektivet har hittills saknats i Sverige, och därför har vi nu skapat ett forskningsnätverk med fokus på forskning om zoonotiska infektioner. Nätverket är landsom­fattande, men det kommer att drivas av de fyra aktörer som nämnts ovan.

Uppsala universitet tog i början av året initiativ till ett möte som riktade sig till forskare med intresse kring zoonotiska infektioner. Tanken var att riva de murar som fortfarande finns mellan lärosäten, statliga myndigheter och fristående forskare.
Antalet deltagare vid mötet var över all förväntan, närmare hundra forskare från universitet och kliniker över hela landet deltog. Mötet var intensivt och upplagt så att forskarna fick möjlighet att mötas och diskutera gemensamma forskningsprojekt ­enligt tre huvudpunkter:
1) Hur ska vi dela med oss av olika typer av forskningsmaterial?
2) Hur ska vi dela med oss av befintliga och framtida ­metoder?
3) Hur ska vi dela med oss av vårt kunnande inom re­spektive fält?

En fjärde fråga, som skulle besvaras innan mötet var över, var om det fanns behov av ett gemensamt forskningscentrum eller en forskningsplattform kring zoonotiska infektioner. Svaret blev ett enhälligt ja. Uppkomst, spridningssy­stem och effekter av zoonoser, och även antroponoser såsom infektioner med antibiotikaresistenta bakterier, kan bara förstås om vi samarbetar över disciplingränserna.

IEE har placerats vid ­Statens ­veterinärmedicinska ­anstalt, på Ultunaområdet i utkanten av Uppsala. Forskningen kommer initialt att fokusera på fyra huvudom­råden:
• ekologi och evolution av ­influensavirus och andra djurburna virus med zoonotisk potential
• vektorburna infektioner
• zoonotiska bakteriella infektioner
• den ökande antibiotikaresistensen i samhället.

Syftet är inte bara att minska avståndet mellan olika forskningsfält och discipliner utan även att samutnyttja ­redan befintliga resurser i form av kunskap, material och dyr teknisk apparatur. De forskningsmedel som söks kan på detta sätt användas mer ­effektivt för att stärka övergripande samarbeten. Kostnader för kompetens, lokaler, provtagning och analyser ­effektiviseras genom utbytet.

Inom IEE kommer vi att kunna hjälpa till med att koppla ihop forskargrupper som arbetar med en specifik frågeställning med grupper som har tillgång till ett visst material eller en viss teknik. Labora­torier och forskargrupper som ingår i IEE kommer att dela med sig av kunskap och resurser, och ­givetvis är tanken att detta ska bli en vinstsituation för alla. Gemensamma forskningsansökningar kommer att visa på nätverkets tvärvetenskapliga styrka.

Genom samarbete mellan ­veterinärer, läkare, ekologer och andra med relevant kompetens, och med tillgång till dagens bästa teknik i kombination med fantasi, kan vi förstå de genetiska och eko­logiska förutsättningar som styr överföring och spridning av infektionssjukdomar.
Kretsloppen i naturen griper in i varandra och skapar en helhet som utgör den ekologiska grunden för männi­skans existens.
Ett av våra mål är att skapa varningssystem och hitta nya vägar för hur vi kan begränsa en okontrollerad spridning av mikroorganismer med pandemisk potential.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
*
 Artikeln publiceras även i Svensk Veterinärtidning 7/2010.