I takt med att allt fler privata vårdaktörer fått avtal med landsting och regioner att utföra sjukvård har det blivit alltmer komplicerat att få överblick över det lokala vårdutbudet, särskilt i större städer.
Ett syfte med upphandlade vårdtjänster är att kunna korta köer och få en effektivare vård, men tyvärr finns ingen samordning eller lättsökt information som den enskilda läkaren på vårdcentralen kan utnyttja. I stället är det vanligt att man i samband med att man träffar kollegor diskuterar vart man kan remittera sina patienter för att få snabba undersökningar eller bedömningar. Detta är inte acceptabelt ur flera aspekter:
• Kvalitet. Som patient ska det inte spela någon roll vilken läkare man kommer till.
• Kvalitetssäkring. Kunskap får inte sitta i individens huvud, den måste vara enkelt sökbar, tillförlitlig, reproducerbar och påverkbar.
• Vårdköer. I läkarbristens spår drivs många vårdcentraler med tillfälliga inhyrda läkare som oftast inte har lokal förankring och därför inte känner till upphandlade alternativ utan mer sannolikt remitterar till närmsta stora sjukhus, vilket ökar på köerna där.

Jag har arbetat inom primärvården i flera kranskommuner till Göteborg sedan 2005 och själv sett problemet och försökt få gehör i landstinget utan någon egentlig respons. Jag tog därför själv initiativ till en lösning och har skapat ett datorbaserat arbetsverktyg anpassat efter läkarnas arbetssätt i stället för att läkaren ska anpassa sitt arbetssätt efter datasystemen. Informationen ska kunna nås enkelt och vara gratis för användarna.
Den webbaserade databasen är i första hand designad för att vara ett praktiskt och lättillgängligt arbetsverktyg för läkare. Nytta och enkelhet har prioriterats före avancerade funktioner.
Webblösningen och databasen är uppbyggda av datakonsultföretaget Acando för att kunna säkerställa drifttillförlitlighet, kvalitet, tillgänglighet och enkelhet. I takt med att användningen ökar ges möjlighet att vidareutveckla och automatisera lösningen. Det finns också en interaktiv funktion som låter användarna meddela via e-post om det finns mottagningar som inte finns med eller om väntetidsuppgifterna inte stämmer.
En del av informationen i databasen fanns långt inne i landstingets offentliga serv­rar, medan djupare information fick rekvireras från (i ­Göteborgs fall) hälso- och sjukvårdskansliet (prin­cipen är likvärdig för hela riket, vad man kallar kanslierna skiljer sig dock åt). Här stötte jag på problem. Efter positiva kontakter med högt uppsatta tjänstemän blev det svårare att finna bra samarbetsformer längre ned i organisationen. Numer löper dock samarbetet betydligt smidigare.

Resultatet har blivit , en interaktiv databas med fyra separata sökfunktioner: mottagning, undersökning, röntgen och behandling. Informationen ligger alfabetiskt sorterad i rullister. Vid sökning får man fram resultat för respektive sökkriterium sorterade i fallande ordning efter väntetid. Här ser man också hur aktuell väntetidsuppgiften
är och när den uppdaterades. Målsättningen är att en gång per månad uppdatera väntetider och vilka mottagningar som finns.
Efter val av mottagning från söklistan får man fram detaljerad information kring enheten med namn, adress, telefon- och faxnummer, e-post och länk till eventuell webbplats. Här syns också om mottagningen har några andra aktiviteter. Exempelvis har en intermedicinsk mottagning ofta många olika undersökningsmetoder som till exempel hjärtultraljud. Detta listas då separat på samma sidvisning. I exemplet ovan är hjärtultraljud i sin tur klickbart, varpå man länkas vidare till sökresultatet för detta val, sorterat i fallande ordning efter väntetid.

Databasen är indelad efter landsting/region, som man aktivt väljer i en rullista. I nuläget är Västra Götalandsregionen och Stockholmsregionen inne i systemet med både upphandlade privata ­aktörer och landstingsdrivna enheter. I resten av riket är de privata, upphandlade vårdgivarna inlagda men ännu inte de landstingsdrivna enheterna. Målet är full rikstäckning med både upphandlade och landstingsdrivna enheter.
Den interaktiva funktionen är hittills mycket lite utnyttjad. Här skulle det behövas en mer aktiv läkarkår som hjälper till att rapportera. Interaktiviteten tjänar flera viktiga syften. Dels kan den hjälpa till att skapa en hög tillförlitlighet, så att inte de olika enheterna rapporterar friserade väntetidsuppgifter i konkurrenssyfte (även om den risken bedöms som relativt liten), dels kan den skapa en känsla av delaktighet så att det blir ett dynamiskt och inte ett statiskt arbetsverktyg.
Under utvecklingsarbetet med remitteringsdatabasen har det kommit två landstingsdrivna sökdatabaser, »Väntetider i vården« och »Vårdguiden«. Båda dessa är sökmotorer för patienter och inte anpassade efter läkarens informationsbehov eller söksätt. »Vänte­tider i vården« innefattar ­nästan uteslutande landstingsdrivna enheter, medan »Vårdguiden« är enbart Stock­holms­orienterad.

Remitteringsdatabasen fyller ett viktigt informationshål i sjukvårdssystemet. Den hjälper till att säkra kvali­teten i vården, utnyttja re­surserna effektivare och korta väntetiderna för patienterna. Databasen kommer att expandera för att täcka in hela landet, men det behövs fler läkarkollegor som rapporterar in data så att interaktivitetsfunktionens fördelar kan komma alla till nytta. Projektets främsta syfte har varit att kvalitets­säkra informationsunderlaget vid remittering. Först när alla har tillgång till samma information kan vi ge våra patienter vård på lika villkor.