Förbättrad hjärtsviktsvård primära ­syftet i vårt projekt Q-svikt

Kjell Lindström och Sven Engström beskriver i sitt inlägg en kvalitetsmätning i Jönköpings län avseende hjärtsviktspatienter. Resultaten från deras studie liknar på många sätt Q-svikts.
Det är med glädje vi konstaterar att använda variabler och uppnådda resultat varit i princip desamma som i vårt projekt. För att stimulera förbättringsarbetet har resultaten redovisats öppet vid personliga besök på varje vårdcentral. Detta styrker även resultaten i vårt projekt, det vill säga för att uppnå förändring krävs personliga ­möten då feedback ges på ­resultaten.
I Q-svikt har vi också använt specialutbildade sjuksköterskor som har gått igenom journalerna. Skillnaden är dock att vi använt kvalitetsregistret Rikssvikt, där samtliga data matats in och även rapporterna hämtats ifrån. Genom att använda ett kvalitetsregister finns möjligheten för vårdcentralerna att fortsätta kvalitetssäkringsarbetet efter projektets slut, då utbildning i registrering och rapportgenerering kontinuerligt genomförts. Vi tror att någon form av register behövs för att få överskådlighet över resultaten och kontinuitet i arbetet.
Lindström och Engström avråder från P4P då det saknas evidens för dess nytta. Q-svikt är i första hand ett kvalitetssäkringsprojekt för att förbättra diagnostik och behandling av hjärtsviktspatienterna. Vi undersöker också om kvalitetsregister kan användas som beslutsstöd i den kliniska vardagen. Parallellt med detta finns det också kopplat en belöningstrappa för att skapa en diskussion om vårdens ersättningssystem.
Vi håller med Lindström och Engström om att man förmodligen kan förbättra kvalitet utan P4P. Vi tror dock att ersättningen har fungerat som en morot för enheterna att avsätta resurser för registreringen av hjärtsviktspatienterna i Rikssvikt.
Om kvalitetsregister ska användas på bred front framöver tror vi att någon form av ekonomisk ersättning krävs för att enheterna ska avsätta tid för själva registreringen. Nyttan av ett register kan många gånger vara god men kanske inte alltid uppenbar för den enskilda enheten.
Socialstyrelsen kommer att utvärdera effekterna av Q-projekten (Q-diabetes och Q-svikt) 2011. En oberoende utvärdering i form av djupintervjuer med deltagande läkare och sjuksköterskor kommer också att genomföras under hösten, där en av frågorna är vilken betydelse man tror att P4P haft för resultaten.