Varje år behandlas 1,8 miljoner patienter på våra svenska akutmottagningar, och siffran ökar stadigt. Dessa stora patientflöden måste hanteras effektivt och säkert, vilket ställer krav på en väl fungerande organisation. Stora förändringar sker nu inom akutsjukvården för att möta dessa krav.
Akutsjukvård som tilläggsspecialitet, magisterutbildning inom akutsjukvård för sjuksköterskor, införandet av triagesystem, integrerade akutvårdsavdelningar och arbetssätt enligt lean-principer är alla exempel på detta.
Som ett uttryck för den ökande insikten om akutsjukvårdens betydelse ställs också politiska krav på vårdgivarna, såsom 4 timmars-­regeln och krav på kontinuerlig kvalitetsuppföljning. En sådan uppföljning av vårdens resultat är tänkt att ge möjlighet till återkoppling i förbättringsarbeten, jämförelser (benchmarking), underlag för organisatoriska förändringar, det vill säga förutsättningar för evidensbaserad akutsjukvård.
Kvalitetsuppföljning kräver emellertid en stödjande organisation, och därför togs initiativet till Svenskt akutvårdsregister, SVAR.

I dag finns 71 nationella kvalitetsregister med stöd från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) [1], av vilka de flesta täcker enskilda dia­gnosgrupper eller behandlingsmetoder. SVAR har som mål att bli ett nationellt register som omfattar hela det akuta omhändertagandet för alla patienter.
Under 2006 startade en diskussion kring behovet av ett kvalitetsregister för akutsjukvård på några av landets universitetssjukhus samt inom Svensk förening för akutsjukvård (SWESEM), specialistföreningen för läkare inom akutsjukvård.
Diskussionen ledde till ett samarbete mellan akutklinikerna vid Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska universitetssjukhuset och dåvarande Universitetssjukhuset i Lund. En ­organisation för att bygga upp ett nationellt kvalitetsregister skapades. SVAR har nu en styrgrupp med representanter från ovan nämnda sjukhus, SWESEM och Riksföreningen för akutsjuksköterskor. SVAR drivs under SWESEM, men Stockholms läns landsting är formell huvudman. Det finns ett stort intresse och stöd från flera håll för att registret ska komma igång, och ekonomiskt stöd har utgått från SKL.

SVAR blir unikt både i Sverige och internationellt genom att det ska täcka hela den akuta vårdkedjan och bygga på automatisk datafångst. Vi känner endast till ett patientregister i världen som kan jämföras med SVAR, och det är »The North Carolina ­disease event tracking and epidemiologic collection tool (NC DETECT) [2]. NC DETECT innehåller patientdata från akutmottagningar i North Carolina men är inte skapat för att avspegla vårdkvalitet och fokuserar inte på processen i akutsjukvården.
På grund av de stora patientvolymerna kan SVAR inte som övriga kvalitetsregister bygga på manuell efterregistrering av data. Datainsamling kommer i stället att ske automatiskt från patientjournaler och administrativa system. Detta ger hög täckningsgrad och tillförlitliga data men ställer stora krav på tekniska lösningar, varför registret initialt startas endast på de fem nämnda akutmottagningarna. Tillsammans genererar dessa data cirka 600 000 patientbesök, av ­totalt närmare två miljoner akutbesök årligen i Sverige.
SVAR kommer alltså omedelbart att kunna bidra till utvecklingen av akutsjukvården och ge underlag för övervakning av folkhälsan. Målet är att SVAR blir så attraktivt att samtliga akutkliniker i landet ansluter sig när de har tekniska förutsättningar. Uppsala Clinical Research Center kommer att sköta ­datafångst, drift och resultatanalys.
Den initiala variabellista som tagits fram för SVAR är avsedd att spegla kvalitet ur flera perspektiv avseende ­triagering, ledtider och ut­-
fall av vård och omvårdnad (Tabell I). Ytterligare variabler kommer att läggas till över tid. På sikt ska även variabler avseende patientupplevelse läggas till.

I och med att SVAR planeras återspegla hela det akuta omhändertagandet kommer det att innebära att registret ut­över data från akutmottagningar även ska inkludera data från den prehospitala verksamheten, akutvårdsavdelningar och barnakutsjukvård. Möjligheterna att samverka med Sveriges övriga 71 kvalitetsregister är stora.
Under hösten 2009 genomfördes en studie i samarbete med Nordic Health Care ­Group för att utröna möjligheten till prestandajämförelser mellan akutmottagningarna vid de fem universitetssjukhus som var representerade i styrgruppen för SVAR.
Ur patientdatasystemen extraherades flödestider (kopplat till triagenivåer) som tid till läkarbedömning, total vistelsetid och fördelning av patienter över dygn och veckodagar mellan januari och juni 2009. Totalt ingick 460 000 patientbesök i analysen, och ett manuskript är nu under granskning hos en internationell vetenskaplig tidskrift.
Studien visade att det är möjligt att extra­hera data för jämförelser av vårdkvalitet. En uppenbar svårighet som framkom är skillnaderna i definitioner av variabler, vilket måste beaktas under vårt fortsatta arbete. Därför har SVAR bland annat påbörjat samordning av termer för kontaktorsaker på de ingående akutmottagningarna med Socialstyrelsens klassifikationslista.

Sammanfattningsvis har SVAR potential att bli en unik informationskälla för svensk akutsjukvård genom att leverera data som ger möjlighet till systematisk kvalitetsförbättring, effektiv organisatorisk förändring samt forskning. Genom SVAR kan också folkhälsan monitoreras och underlag ges för preventivt arbete. SVAR kan därmed ­bidra till att ge patienterna en säkrare, effektivare och mer jämlik vård. Enligt gällande tidsplan kommer SVAR att påbörja insamlingen av data med automatisk datafångst vintern 2010, varefter fler akutsjukhus kan anslutas.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.