Vi har med stort intresse tagit del av studien i JAMA [1] om utbrända läkarstudenter i USA och referatet av den i Läkartidningen 43/2010 (sidan 2630). Drygt hälften av läkarstudenterna i studien uppfyllde kriterierna för »utbrändhet« enligt »Maslach burnout inventory« (MBI). De »utbrända« studenterna uppgav mer oprofessionellt beteende och en mindre altruistisk inställning till läkarrollen.

Under år 2005 genomförde vi, som en del av utbildningen inom läkarprogrammet vid Umeå universitet, ett projektarbete med titeln »Stressnivå hos läkarstudenter – jämförande studie mellan läkarstudenter vid Umeå universitet och Wright State University«. Syftet var att under­söka stressnivå och antal studietimmar hos läkarstudenter i Sverige respektive USA och eventuella skillnader mellan könen. En enkät innehållande frågeinstrumentet Perceived stress questionnaire (PSQ) besvarades av 66 studenter i USA och 49 studenter i Umeå [2, 3].
Amerikanska studenter uppgav en signifikant högre stressnivå och fler studietimmar än svenska studenter. Kvinnliga studenter i både USA och Sverige hade högre stressnivå är manliga studenter i respektive land.

Det är välkänt från tidigare studier att en hög stressnivå innebär en ökad risk för »utbrändhet« bland personal inom hälso- och sjukvård. Den klassiska definitionen av utbrändhet enligt Christina Maslach innehåller de tre komponenterna emotionell utmattning, likgiltighet (cynism) och en upplevd nedsatt prestation. Det är således inte förvånande att förekomst av »utbrändhet« hos läkarstudenter i USA var förenad med minskad empati och mera oprofessionellt beteende.

Det finns säkert många orsaker till att de amerikanska studenterna i vår studie rapporterade högre stressnivå än de svenska. Många amerikanska studenter har osäkra ekonomiska förhållanden, och arbete vid sidan om studierna förekommer. De amerikanska studenterna rapporterade även fler studietimmar per vecka. Orsaker till skillnader i stressnivå kan också vara hur utbildningen är upplagd, hur examinationen genomförs och om betyg förekommer eller inte.
Det är anmärkningsvärt att kvinnliga läkarstudenter i både Sverige och USA hade högre stressnivåer än sina manliga studiekamrater. Läkaryrket har tidigare varit ett mansdominerat yrke, men numera antas i Sverige betydligt fler kvinnor är män till läkarutbildningen. Det är angeläget att få ökad kunskap om orsaker till dessa skillnader i upplevd stress mellan könen och hur de kan motverkas.

En läkare måste vara medicinskt kunnig, men också socialt och emotionellt välfun­gerande för att kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Frågan är hur väl olika utbildningssystem kan tillgodose dessa komplexa krav på olika kompetenser.
En alltför hög stressnivå är sannolikt ogynnsam för studenternas utveckling. Utbildningen behöver också innehålla moment som främjar social och emotionell utveckling. Sannolikt är en mera problembaserad inlärningsmiljö, där man eftersträvar ett helhetsperspektiv, att föredra. Studiemiljön behöver också ge utrymme för reflexion, kritiskt tänkande och ifrågasättande. Det är också nödvändigt med tid för regelbunden återhämtning och en meningsfull fritid för att få en långsiktig balans i livet och en positiv personlig utveckling.

Mot bakgrund av dessa rapporter och ökad kunskap om svenska läkarstudenters situation, i synnerhet de kvinnliga, anser vi det vara av vikt att såväl Läkarförbundet som Medicine studerandes förbund uppmärksammar problematiken och arbetar aktivt för en god lärandemiljö som främjar professionell ­utveckling och mognad hos läkarstudenter.