I LT 12/2011, sidan 675, ställde distriktsläkaren Kjell Lindström fyra frågor till utredaren Måns Rosén angående översynen av de nationella kvalitetsregistren. Här svarar Måns Rosén.
Kjell! Här är svaren på dina frågor:
1. Är registret i första hand tänkt för forskning eller för förbättringsarbete? Eller är huvudskälet att samla data för öppna jämförelser och »kontroll«?
Svar: Som det står i rapporten ska registren kunna användas för tre syften: verksamhetsutveckling/förbättringsarbete, verksamhetsuppföljning och forskning. Det gläder mig att flera är ­beredda att använda det för forskning, men det är viktigt att registren även kan användas för uppföljning och systematiskt förbättringsarbete. Öppna jämförelser är en viktig del av ett öppet samhälle, men de behöver utvecklas för att bli mer rättvisa.
2. Är det viktigt att läkarna engageras när man ska utveckla ett kvalitetsregister som syftar till att stimulera förbättringsarbetet?
Svar: Det är utomordentligt viktigt, och på många ställen i rapporten framhåller vi vikten av att professionen har huvudansvaret för utvecklingen av register inom alla dessa tre områden.
3. Bör det tänkta registret utvecklas även om en majoritet av landets primärvårdsläkare tar avstånd från detta? Kan ett register bli välfungerande om man går emot en hel yrkesgrupp (läkarna i primärvården) när man utvecklar det?
Svar: Jag tror att det ligger i primärvårdens intresse att utveckla kvalitetsregister. Det är en trovärdighetsfråga. Alla verksamheter som är finansierade av offentliga medel måste vara beredda att försöka visa på nyttan av vad man gör. Det är ett ansvar man har gentemot sina patienter och svenska folket. Det gäller såväl hälso- och sjukvården som myndigheter. Varför ska primärvården vara det enda undantaget?
Vi har föreslagit ett hälsodataregister för primärvården uppbyggt på ett liknande sätt som det befintliga patientregistret dit hela den sjukhusbaserade vården rapporterar. Däremot har vi inte föreslagit ett kvalitetsregister för primärvården utan att regionala primärvårdsdatabaser arbetas fram utifrån verksamheternas behov, men med nationell koordinering.
4. Saknar primärvården kompetens att själv avgöra vilka hjälpmedel som är lämpliga i förbättringsarbetet? Behöver svensk primärvård förmyndare?
Svar: Det är inte fråga om att ha förmyndare. Primärvårdens personal har stor kompetens, men det är inte bara en inomprofessionell fråga. De flesta andra specialiteter har förstått värdet av att ha »öppna jämförelser«. Var stolt över er verksamhet och visa upp resultaten i stället. Primärvården har begränsat med resurser, och det går långsiktigt inte att få mer resurser om man inte kan göra trovärdigt att pengarna gör nytta.