Landstinget i Uppsala län har använt egna data på individnivå för läkemedel uttagna på apotek i syfte att besvara frågan vilka läkemedel som är vanligast bland patienter i länet som är 80 år och äldre och har tio eller fler läkemedel. För flera av läkemedlen som är vanligast i denna patientgrupp kan man starkt ifrågasätta nyttan med behandlingen och betona vikten av regelbundna uppföljningar för att undersöka om indikationen kvarstår, om biverkningsbilden är acceptabel och om läkemedlet haft avsedd effekt.

Patienterna i gruppen 80 år eller äldre och som har tio ­eller fler läkemedel är multisjuka. 49 procent av dessa patienter i Uppsala län får furosemid. Biverkningar i form av elektrolytrubbningar, hypovolemi och fallolyckor till följd av behandling med loopdiuretika är vanliga i denna patientgrupp [1, 2]. Studier har visat att loopdiuretika hos äldre ibland används utan klar indikation. Vid läkemedelsgenomgångar har diuretika identifierats som ett av de vanligaste läkemedlen »utan eller med oklar indikation« [3]. Att furosemid används kan vara ett tecken på underbehandlad hjärtsvikt, med avsaknad av tillräcklig RAAS- och betablockad. Vi vet inte i dagsläget om dessa patienter är regelbundna användare av furosemid. Vår kliniska erfarenhet är dock att det är ovanligt att dessa patienter ordineras ­furosemid vid behov.

Sedan den 1 juli 2010 får landstingen krypterade data på individnivå om läkemedel uttagna på apotek från Apotekens Service AB (ASAB). Detta innebär nya möjligheter för landstingen till läkemedelsuppföljning, inte minst vad gäller kvalitet i läkemedelsanvändningen. Men datahanteringen är relativt tungrodd och måste göras manuellt utifrån rådata från ASAB.

I Socialstyrelsens öppna jämförelser 2010 framkom att Uppsala län låg högst i landet (15,6 procent) vad gäller andel patienter 80 år och äldre som hade tio eller fler läkemedel [4]. Vi arbetar på flera sätt för att förbättra läkemedelsanvändningen bland länets äldre. Vi har bland annat med hjälp av landstingsegna individdata tagit reda på vilka läkemedel som var vanligast bland dessa patienter (Tabell I).
Oss veterligen är det första gången i Sverige som data om uthämtade läkemedel på individnivå redovisas på detta sätt, det vill säga med egna data och inte med data från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Vi vill uppmuntra våra kollegor i andra landsting att använda denna typ av data för viktiga kliniska frågeställningar och hoppas även på mer samarbete mellan landstingen kring läkemedelsuppföljning i allmänhet och landstingsägda individdata i synnerhet.

Det finns anledning att utvärdera flera av läkemedlen i Tabell I. Utöver furosemid bör bland annat cyanokobalamin, folsyra, omeprazol, citalopram och acetylcystein regelbundet utvärderas med avseende på om indikationen kvarstår, om biverkningsbilden är acceptabel och om läkemedlet haft avsedd effekt.
I alltför många fall är dessa behandlingar en »för säkerhets skull«-behandling, ofta med ingen eller liten behandlingsvinst för patienten, men med en ökad risk för interaktioner, biverkningar och ytterligare ett hinder för förskrivare och patienter att få en bra översyn över aktuell läkemedelsbehandling.