Norspan depåplåster allt vanligare men dess plats i terapin är svårbedömd

Norspan depåplåster innehåller opioiden buprenorfin och har den i Sverige godkända indikationen »behandling av icke maligna smärtor av måttlig intensitet när en opioid krävs för att uppnå tillräcklig smärtlindring« [1]. Läkemedlet godkändes 2005, och enligt Läkemedelsverkets bedömning talade de ­kliniska studierna för samstämmighet i analgetiskt spektrum mellan buprenorfinplåstret och den sedan ­tidigare tillgängliga resoribletten Temgesic [2].
Användningen av Norspan uppvisar sedan flera år en kraftigt ökande trend (Figur 1). Generellt sett är det positivt att nya produkter tillkommer inom smärtlindringsområdet, men bedömningen av hur man ska förhålla sig till den ökande förskrivningen av Norspan har ­försvårats av bristen på pub­licerade studier. Endast en randomiserad, kontrollerad och dubbelblindad studie av relevans för den godkända indikationen hade publicerats fram till år 2007. Under det gångna året noterar vi dock att ett antal studier har publicerats. Vi gjorde därför i oktober 2010 en genomgång av publicerade randomiserade, kontrollerade och dubbelblindade studier av buprenorfin i plåsterberedning vid godkänd indikation. PubMed genomsöktes med söktermerna »buprenorphine«, »transdermal« och »clinical trial«.
Studiernas resultat sammanfattas i Tabell I. En studie jämförde effekt och säker- het mellan transdermalt och sublingualt tillfört buprenorfin [4], övriga studier var jämförelser med placebo [3, 5-7]. Tyvärr dras studierna med vissa metodologiska svagheter såsom val av primär effektvariabel [3] och oklarheter kring ITT-analyserna (intention-to-treat) [4-6].
Vikten av att regelbundet ­utvärdera effekten och ompröva behandlingen framgår tydligt av utsättningsstudien [7], där mer än hälften av patienterna i buprenorfingruppen uppfyllde kriterierna för ineffektiv behandling inom en vecka efter randomisering, trots att studien inkluderade patienter som tidigare hade behandlats framgångsrikt med opioider och att den exkluderade dem som inte svarade på Norspan under titreringsfasen.
Även om det är positivt med den ökade sortimentsbredd som introduktionen av Nor­span har medfört är det således svårt att förklara den ökande förskrivningen med övertygande effekt- och säkerhetsdata i publicerad lit­teratur. Att studier har börjat publiceras under det gångna året är positivt. Vi hoppas att bättre designade studier är på gång, i synnerhet jämförelser med andra analgetika, för att möjliggöra bedömning av Norspans plats i terapin av smärta.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Pär Hallberg var under första halvåret 2005 stipendiat i klinisk farmakologi, MSD Sweden.

Figur 1. Läkemedelsförmånskostnad för Norspan per tusen invånare och kvartal i hela riket jämfört med i landstinget i Uppsala län.