Sveriges Kommuner och landsting (SKL) publicerade den 15 februari i år en rapport om den psykiatriska slutenvården i landet. Fem landsting saknar slutenvårdsplatser och hanterar situationen genom att köpa platser i angränsande landsting alternativt lägga in de psykiskt sjuka barnen på barnklinik eller inom vuxenpsykiatrin [1].
Syftet med barnpsykiatrisk slutenvård är att garantera patienten skydd och i vissa fall ge tid för kompletterande utredningar och längre behandlingsinsatser. I ett historiskt perspektiv har avdelningarna varit integrerade med akuta, utrednings- och behandlingsinriktade uppdrag samlade. Utvecklingen går mot kortare slutenvårdsperioder, vilket ställer krav på att snabbt definiera syftet med inläggningen och i samråd med familj och nätverk formulera en behandlings- och utskrivningsplan [2].
Internationellt har barn och ungdomar med akuta psykiatriska symtom uppmärksammats [3-5]. I två franska arbeten beskrivs ett växande behov av akuta slu­tenvårdsplatser [6, 7]. Från vuxen- respektive barnmedicinska akutmottagningar i USA rapporteras att barn och ungdomar med psykisk ohälsa utgör en alltmer ökande belastning [3, 8].
I Sverige bedrivs i dag barnpsykiatrisk slutenvård i 18 städer; totalt finns 157 vårdplatser fördelade på akutvård, utredning och längre behandlingsinsatser. Från 1996 fram till i dag har slutenvårdsplatserna, av ideologiska och ekonomiska skäl, minskat med 60 procent [1]. Den akuta barnpsykiatriska slutenvården saknar enhetlig utformning. Linnman och Rosenqvist har framhållit vikten av att akut psykiatrisk heldygnsvård ska finnas tillgänglig för barn och ungdomar [9, 10]. Socialstyrelsen konstaterar ett ökat platsbehov [11].
Akut inläggning är en effektiv intervention, konstaterar Tan och medförfattare [12].Korta vårdtider och snabb ­involvering av föräldrarna bidrar till framgången [12]. I en norsk studie, presenterad 2010, förbättrades ungdomarna som lagts in på grund av akuta psykiatriska symtom [13]. Sambanden mellan patienttillfredsställelse och klinisk förbättring har dock visat sig vara ganska svaga, och objektiva effektmått har efterfrågats [14]. Några svenska utvärderingar av akut barnpsykiatrisk slu­tenvård avseende patienttillfredsställelse och klinisk förbättring har vi inte funnit. Området akut barnpsykiat­risk slutenvård tycks brist­fälligt utforskat.
Den 1 september 2010 stängdes den dåvarande akutavdelningen i Malmö med fem platser samtidigt som en ny barnpsykiatrisk akutavdelning med hela ­Region Skåne som upptagningsområde öppnades. ­Avdelningen har elva platser. Till avdelningen finns kopplad en dygnetruntöppen akutmottagning med ständig jourberedskap.
Under 2005 vårdades på akutavdelningen 79 patienter vid 121 vårdtillfällen. Elva patienter (14 procent) vårdades enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Den genomsnittliga vårdtiden var åtta dygn. Tre år senare, 2008, vårdades 170 patienter vid 201 vårdtillfällen. 19 patienter (11 procent) vårdades enligt LPT. Den genomsnittliga vårdtiden var fem dygn. I SKL:s rapport framkommer att 15 procent av patienterna i sluten vård år 2008 var intagna enligt LPT. Den genomsnittliga vårdtiden för samtliga patienter (akut- och behandlingsplatser) var 16 dygn [1].
Patientgruppen på akutavdelningen i Malmö har under åren 2005 till 2008 varit stabil avseende könsfördelning, ålder och huvuddiagnos. 70 procent var flickor, genomsnittsåldern drygt 16 år, och den vanligaste huvuddiagnosen var depression. Detta stämmer väl överens med riksgenomsnittet för år 2008 med undantag för att den vanligaste huvuddiagnosen var ångestsyndrom, följt av depression [1].
Barn med svår affektiv sjukdom eller psykos är ofta inläggningsfall, så även patienter med allvarliga suicidtankar. Akuta kriser och allvarlig nätverkssvikt kan också vara inläggningsindikation. Allvarliga symtom kan ibland tas om hand i hemmet i samarbete med öppen- eller mellanvårdsmottagningar.
Arbetet vid akutavdelningen i Malmö utgår från ett strukturerat, salutogent perspektiv innefattande bland annat krisstöd till patienter och föräldrar [15]. En förälder läggs som regel in med patienten. Vikten av delaktighet i vårdplaneringen betonas. Vi har ett nära samarbete med den barnpsykiatriska öppenvården, mellanvården och i förekommande fall socialtjänsten. Avdelningspersonalen arbetar miljöterapeutiskt med omvårdnad, observation och stöd till patienter och föräldrar.
Patienterna introduceras i ­coping-strategier för att på egen hand bättre kunna hantera problem som ångest och sömnstörning. Flertalet patienter erbjuds farmakologisk behandling. Vi strävar efter korta vårdtider och försöker tidigt i vårdförloppet fastställa ett preliminärt utskrivningsdatum. I samband med utskrivningen fyller patienterna och föräldrarna i ett utvärderingsformulär. Enligt utvärderingarna är både patienter och föräldrar nöjda med bemötande och behandlingsinsatser. Cirka 95 procent av patienterna skrivs ut till en öppen- eller mellanvårdsmottagning.
Den barnpsykiatriska slutenvården har varit omdiskuterad, både utifrån ideologiska och ekonomiska hänsyn [1, 9, 10, 16]. Tillgången på slutenvårdsplatser i landet varierar starkt, vilket medfört en ojämlik vård. De svårast sjuka barnen har rätt till akut slutenvård med barnpsykiatrisk kompetens. Den barnpsykiatriska öppen- respektive mellanvården är otillräcklig för att hantera de svårast sjuka barnen. Det är inte rimligt att en 15-årig flicka med ett förstagångsinsjuknande i mani ska vårdas inom vuxenpsykiatrin eller på barnklinik.
Ett välstrukturerat omhändertagande med betoning på korta vårdtider, hög involvering av familj/föräldrar och nära samverkan med vårdgrannar är ett patientnära och framgångsrikt vårdkoncept för den akuta vården. Den regionala akutavdelningen i Malmö är ett exempel på detta.
* Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Referenser