Upptäckten att man genom vaccination kan förhindra människor att insjukna i vissa infektionssjukdomar är ett av de viktigaste medicinska framstegen någonsin. Vaccination är dock inte helt riskfri, vilket den genomförda massvaccinationen mot svininfluensa tydligt visar. Tyvärr är den information om biverkningarna som Socialstyrelsen för fram i massmedierna inte korrekt. Totalt har i Sverige mer än 3 200 fall av biverkningar av Pandemrix anmälts, varav drygt 80 avser narkolepsi; den första anmälan om narkolepsi kom för mer än ett år sedan.
I SVT:s program »Agenda« den 3 april uppmärksammades narkolepsibiverkningarna under medverkan av Maria Larsson, tidigare folkhälsominister, samt Anders Tegnell från Socialstyrelsen. Man sade där att narkolepsi som biverkning till Pandemrix förekom »i vårt land och i Finland men inte i uppenbarligen något annat land«. Detta är direkt felaktigt. Förutom drygt 60 rapporter i Finland har narkolepsi som biverkning av Pandemrix rapporterats i Tjeckien, Irland, Norge, USA och Frankrike. Fler länder är att vänta på grund av eftersläpningen i rapporteringen.
Varför tonar man ned biverkningarna? En inte helt orimlig gissning är att Socialstyrelsen i samverkan med andra aktörer så här i efterhand vill rättfärdiga det drastiska beslutet att massvaccinera hela befolkningen. Själva beslutet var en logisk följd av det »förköpsavtal« som Sverige hade tecknat med läkemedelsföretaget GlaxoSmith Kline. Enligt detta avtal förband sig företaget att tillverka vaccin för den svenska befolkningen när WHO proklamerade pandemi, och när WHO väl hade tagit detta beslut var det naturligt att se till att det vaccin man förbundit sig att köpa också kom till användning.
Skyddade då vaccinationen mot influensan och dess följder? Det visade sig tidigt att H1N1-viruset orsakade en ganska lindrig influensa. De länder (de allra flesta) som inte vaccinerade på samma sätt som i Sverige synes inte ha drabbats av fler allvarliga influensafall. Samtidigt är det givetvis lätt att vara efterklok. Det är därför svårt att kritisera Socialstyrelsen för beslutet att rekommendera massvaccination.
En korrekt information till allmänheten är viktig för förtroendet för myndigheterna. Faran är att den nuvarande desinformationen leder till en obefogad rädsla hos allmänheten för andra vaccinationer där biverkningsriskerna är bättre kända och mindre. Det är givetvis mycket angeläget att man fortsätter att vaccinera mot t ex mässling och andra barnsjukdomar.
