I vår samtid kan nästan allt värderas, köpas och säljas. Här finns också en utförsäljning av familjen och relationerna mellan männi­skor«, säger Dramatens teaterchef och vd Marie-Louise Ekman [1]. Under hösten 2011 kommer Dramaten att ge »Den girige« av Jean-Bap­tiste ­Molière och «Två herrars ­tjänare« av Carlo Goldoni.
Sjukvården styrs av en närmast religiös tilltro till att en anonym marknad ska lösa alla problem, menar granskare av det svenska sjukvårdssystemet [2, 3]. Inom vård och omsorg talar man i dag ofta om kunder snarare än om patienter. IT-världens ­terminologi influerar vårdens vardag där medarbetare och patienter kallas för mjukvara. Privata vårdbolag, som likt den offentliga vården finansierar sin verksamhet med samhällets gemensamma skattemedel, tillåts göra miljardvinster som senare förs ut ur landet [4]. När de snart 100 nationella kvalitetsregistren för sjukvården upprättas är det inte självklart att professionen har hela ansvaret för de medi­cinska uppgifterna. I rege­ringens utredning med namnet, hör och häpna, »Guldgruvan – översynen av nationella kvalitetsregister«, föreslås läkemedelsbolagen bli en part som finansierar och driver den centrala registerdatabasen [5].
Den som ser tillbaka i histo­rien blir varse att de första sjukhusen skapades av kristna kommuniteter på 300-talet [6], sannolikt tidigare än så. De gav kostnadsfri vård till patienter, oberoende av samhällsställning eller yttre omständigheter. Kommuniteterna tillerkände männi­skorna ett universellt människovärde i inte bara en ­materiell omvärld, utan som andliga varelser i ett andligt universum. De var innovativa. Det paradigmskifte som ägde rum ledde till att det blev aposteln Paulus’ budskap om universellt människovärde, barmhärtighet och förlåtelse, och inte filosofens Senecas lära om stoicism, som kom att prägla västerlandet [7].
Den nutida samhällsordningens myt om ständig tillväxt förväntas vara en drivkraft även i vården. Men myten om ekonomisk tillväxt leder inte bara till utarmning av världens resurser utan också till utarmning av våra barns framtid. Den präglas av en reduktionistisk människosyn, där människovärdet reduceras till att definieras i konsumismens termer om producent och konsument [7].
Vårdens verklighet är annorlunda. Vårdens utmaning är att möta samhällets omättliga efterfrågan på vård och omsorg med begränsade resurser på ett etiskt, jämlikt, evidensbaserat och högkvalitativt sätt. Förutsättningarna är långt ifrån optimala när villkoren dikteras och fragmenteras av kortsiktiga landstingspolitiska mandatperioder. I Europa är Sverige det enda land, förutom Finland och Schweiz, som inte har statlig finansiering av sjukvården. I Norge är alla universitetssjukhus statligt styrda. I USA är bara 20 procent av sjukhusen vinstdrivna. Av de 80 procent som inte är vinstdrivna är Johns Hopkins Hospital, rankat som det bästa i USA år 2010 för 20:e året i rad av US News and World Report, samt Mayo Clinic Organization, rankad 2:a, och Cleveland Clinic Foundation, rankad 4:a, exempel på framstående sjukhus som drivs som stiftelser, där all vinst återinvesteras i verksamheten [8].
Orden »Ingen kan tjäna två herrar … Ni kan inte tjäna både Gud och mammon« gäller i högsta grad i dag [9]. Det är dags för vårdplanerande politiker och administratörer att se förbi reduktionismens människoförakt och vidga sfären mot ett större sammanhang och ett längre perspektiv.
*Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.