Läkemedelsfrågan och svaret på sidan 546 i Läkartidningen 10/2011 föranleder en kommentar.
För en patient med avancerad perifer polyneuropati övervägs tydligen antingen klaritromycin eller metronidazol att ingå i en tänkt kombinationsbehandling mot Helicobacter pylori för att, som jag förmodar, behandla en HP-associerad ulkussjukdom.
Karin C Söderberg och Ylva Böttiger utvecklar i sitt svar riskerna för interaktion med patientens övriga läkemedel och eventuell negativ effekt på patientens polyneuropati med klaritromycin respektive metronidazol, och de kommer så småningom fram till att klaritromycin är att föredra. Detta är i sig ett värdefullt besked för frågeställaren, som dock har ställt en felaktig fråga.
Beskedet är värdefullt eftersom klaritromycin ingår i båda de vanligen använda läkemedelstrippelkombinationerna vid behandling av HP-associerad ulkussjukdom. I stället står valet mellan metronidazol och amoxicillin, ­eftersom metronidazol (plus en protonpumpshämmare och klaritromycin) ingår i den trippel som i första hand rekommenderas i t ex Stockholms läns landstings Kloka listan. Amoxicillin (plus en protonpumpshämmare och klaritromycin) ingår i motsvarande som rekommenderas i andra hand.
Båda trippelbehandlingarna tas under en vecka och ger ett jämförbart resultat med eliminering av HP hos cirka 80 procent av de behandlade. Den metronidazolbaserade trippelbehandlingen rekommenderas i första hand på grund av färre biverkningar än den amoxicillinbaserade, som i sin tur har ekologiska nackdelar (persistens och toxicitet i naturen av amoxicillin).
Sammanfattningsvis stod in­itialt valet rimligtvis mellan metronidazol och amoxicillin, och i slutändan torde ­rimligtvis amoxicillin ha förordats eftersom neuropati är en välkänd och inte ovanlig biverkan av behandling med metronidazol – även om behandling under bara en vecka kanske inte hade haft någon större betydelse. Klaritromycin hade, som sagt, behövt ingå under alla omständigheter om en effektiv behandling skulle eftersträvas.