Att vara sjuk i dagens samhälle innebär inte enbart fysiskt och mentalt lidande utan kan i många fall även leda till ekonomiska svårigheter för de drabbade. Ett skyddsnät är möjligheten till subventionerade läkemedel.
De potenshöjande PDE5-hämmarna har periodvis ­varit subventionerade för ­patienter med erektil dysfunktion (ED). Efter beslut av Regeringsrätten 2008 ställdes Viagra, Cialis och Levitra åter utanför högkostnadsskyddet. Patienterna får därmed själva bekosta hela behandlingen.
ED drabbar nästan alla män någon gång i livet, ofta sekundärt till andra sjukdomar. Neurologiska sjukdomar som t ex multipel skleros, hjärt–kärlsjukdomar, diabetes och depression är alla riskfaktorer för ED. Till­ståndet klassificeras enligt Världshälsoorganisationen som sjukdom. Enstaka eller kortare perioder med erektionsproblem är oftast hanterliga, men för män som ­lider av problemen under en längre tid kan livskvaliteten och relationen till partnern försämras väsentligt.
Hos 50–90 procent av manliga MS-patienter är sexuell dysfunktion, ED inkluderat, ett förekommande och ofta undervärderat symtom [1]. MS drabbar ofta i unga år, ­vilket gör situationen kring sexualiteten än mer problematisk och intensifierar graden av lidande.
I fallet med PDE5-hämmare är flera av de involverade myndigheterna överens om det legitima i subventionering för patienter med grav ED men inte för patienter med lätt ED. Problemet med indikationsglidning och förskrivning till män som inte är berättigade till det var några av de motargument som Regeringsrätten anförde i debatten om generell subventionering av PDE5-hämmare.
I Danmark har patienter med svår ED erbjudits subventionerade potensmedel. Detta system har fungerat väl. Trots vissa strukturella skillnader i rabattsystem borde den danska lösningen kunna implementeras även i Sverige.
Att rabattera PDE5-hämmare vid preciserade diagnoser skulle gynna angelägna patientgrupper. Det torde inte erbjuda några större svårigheter för läkarna att hantera detta då möjligheten till särskild rabattering sedan lång tid funnits vid andra sjukdomstillstånd.
Då återstår frågan om PDE5-hämmarnas vara eller icke-vara. Ska subventionering införas? Vem ska i så fall erbjudas rabattering och vem ska nekas? Vi vill lyfta fram denna patientgrupp, som i dag inte uppmärksammas särskilt mycket, och förmedla vårt bud­skap att rabattering av PDE5-hämmare är motiverad.