Folke Sjöbergs och medförfattares debattartikel »Hyperbar syrgasbehandling kan vara skadlig vid kolmonoxidbehandling« (Läkartidningen 32–33/2011, sidan 1506) innehåller en mängd svepande formuleringar om generella risker och okritisk användning av behandling med hyper- bar oxygen och medför, om den får genomslag, en stor fara för att patienter som har rätt att få en värdefull, evidensbaserad behandling går miste om sin chans till symtomlindring och hälsa.

HBO-behandling används vid flera sjukdomstillstånd och har många olika verkningsmekanismer, vilket gör det omöjligt att här besvara Sjöbergs et al:s artikel på ett enkelt och kortfattat sätt.
Oxygen är ett i Europa ­sedan många år registrerat läkemedel mot akut och kronisk hypoxi. I Fass ‹www.fass.se› kan man under Medicinsk Oxygen AGA läsa om indikationer, dosering, biverkningar, brandrisk m m för sedvanlig syrgasbehandling inom hem- och ambulanssjukvården samt på sjukhus, inklusive användning inom anestesi och intensivvård och HBO-behandling i tryckkammare. HBO är därmed både formellt och reellt ett läkemedel underkastat de rigorösa regelverk som numera styr all läkemedelsanvändning. I Läkemedelsboken finns mer information ‹www.lakemedelsverket.se›.
I de flesta internationella läro­böcker, såsom »Miller’s Anesthesia« [1] och »Harrison’s Principles of internal medicine« [2], finns uppdaterade ­kapitel om verkningsmekanismer, biverkningar och ­behandlingsindikationer för HBO. Den kritiska läsaren välkomnas att ta del av den omfattande litteraturen på Pub Med (sökord »Hyperbaric oxygen«) och av föreläsningar och paneldiskussioner på ‹www.hyperbaricoxygen.se›. Kunskapsbasen talar tydligt emot de generaliseringar som Sjöberg et al ger uttryck för.

Okunskapen om HBO har varit och är ett stort problem. Hyperbar oxygenering kan syresätta ischemisk vävnad, stötta infektionsförsvaret, dämpa vissa inflammatoriska reaktioner samt påskynda sårläkning [1-3]. För att mångsidigt kunna belysa aktuella HBO-indikationer finns inom Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI) en referensgrupp som samlar representanter för hyperbarmedicinsk verksamhet inom Sverige. Gruppen har enats om riktlinjer som har stöd av vetenskap och ­flera decenniers beprövad ­erfarenhet.
Stockholms läns landsting har nyligen publicerat en ­Fokusrapport på engelska, ­»Treatment with hyperbaric oxygen (HBO) at the Karolinska University Hospital« [4]. Det är en 131 sidor lång sammanställning av det aktuella kunskapsläget och utgör ett diskussionsunderlag för framtida sjukvårdsplanering och för fortsatta insatser inom forskning och utveckling. Med stöd av en nationell referensgrupp, inklusive en erfaren medarbetare från SBU, rekommenderar författargruppen en evidensbaserad indikationslista och handlingsrekommendation som överensstämmer med SFAI-gruppens.

I dag rekommenderade ­indikationer för HBO ‹www.SFAI.se› är dykarsjuka [5], iatrogena gasembolier [2], kolmonoxid- och brandröksförgiftning [6], diabetesfotsår [7] samt komplikationer i strålskadad hypoxisk vävnad, s k hemorragisk proktit [8] ­eller cystit och osteoradionekros [1, 2]. HBO kan också övervägas vid akut vävnads­ischemi (»kross–klämskador« och »ischemi/reperfusionsskador«), akuta nekrotiserande mjukdelsinfektioner (»fascit/gasgangrän«), intrakraniella abscesser, osteomyeliter och infekterade implantat. Det finns lovande resultat men sämre evidensbaserat underlag för denna senare grupp av »kirurgiska« HBO-indikationer, varför de på nuvarande kunskapsgrund kan sammanställas under beteckningen »under investigation«.

Nygamla resultat med franska data insamlade under perioden 1989–1999 [9] har föranlett Sjöberg och medarbetare att skriva en debattartikel med braskande rubrik, visa varningstriangel med dödskalle samt hänvisa till direkt skadliga effekter av HBO. Man rapporterar något överraskande att HBO kan vara skadlig vid behandling av kolmonoxidförgiftade, baserat på fynd från Annane [9], när behandlingsresultatet från två initiala HBO-behandlingar jämförs med enbart en HBO-behandling och kontrollgrupp saknas. Fynden står i direkt motsats till resultat från tre tidigare prospektiva randomiserade studier, där HBO-behandling gav mindre skador än normobar oxygenbehandling, dvs utebliven HBO-behandling [6, 10, 11]. Annane-studien [9] med sina metodologiska styrkor och svagheter ska nu givetvis granskas och utvärderas i ­detalj såväl nationellt som internationellt. Arbetet pågår.

SFAI:s riktlinjer för HBO fortsätter att vara ett levande dokument och kommer att revideras efter sådan diskussion som Annane-studien påkallar. Den intressanta vetenskapliga frågeställningen om en eller flera HBO-behandlingar ger bäst långtidsresultat vid kolmonoxidförgiftning kommer förhoppningsvis att bli klarlagd när den ­pågående randomiserade dubbelblindade studien av Weaver och medarbetare ‹www.clinicaltrials.gov›, som jämför en kontra tre HBO-behandlingar, blir klar om några år.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.