IT-utvecklingen inom vården går i en rasande fart. Nya projekt planeras och startas utan att de flesta läkare »på golvet« har en aning om dem. Beslut om vilka program som ska upphandlas eller utvecklas sker på landstingsnivå eller nationell nivå. Många läkare tycker inte att de har tid att engagera sig i IT-frågor, utöver det dagliga arbetet med patienterna. Ändå påverkas deras arbetssituation i hög grad av vilka IT-lösningar som väljs och hur man anpassar verksamheten efter dem. På lokal nivå handlar det ofta om journalprogram. På övergripande nivå införs IT-lösningar med förkortningar som SIL, NEF, MER, PASCAL, NPÖ, BIF (se ruta). Dessa påverkar också arbetssituationen, och i förlängningen vården.

Kunskapen om pågående IT-projekt måste ökas och diskussionen breddas så att inte bara ett fåtal personer, ibland utan kontakt med den kliniska vardagen, står för beslutsfattandet. Patientjournalernas fortsatta funktion och tillgänglighet behöver diskuteras. Ursprungligen var de ett arbetsredskap för den enskilde vårdgivaren. I och med datoriseringen av patientjournalerna har övriga personalgrupper fått tillgång till dem i mycket större utsträckning än tidigare, och i och med den sammanhållna journalföring som införts i olika delar av landet ökar insynen i journalerna ytterligare.
Patientdatalagen ger sedan 2008 möjlighet för vårdgivare att lägga ut patientjournaler via Internet. Viss erfarenhet finns redan från Uppsala och Östergötland. Fördelar för patienten kan vara att kunna kontrollera vad som skrivits efter ett läkarbesök, att se provsvar, röntgensvar, remisser och tidsbokningar.
Patientåtkomst av journaler via Internet väcker frågor: Vilka journaler gäller det? Hur gör man med stora sammanhållna journalsystem? Ska det göras en menprövning varje gång någon vill läsa sin journal efter ett nytt vårdtillfälle? Vilka etiska problem uppstår? Hur kommer säkerheten att fungera? Blir vården bättre av att patienten kan läsa sin journal på nätet?

En etisk och ekonomisk fråga är nyttan av åtkomst till journaler kontra kostnaderna för samhället: I vilken mån ger det en bättre och säkrare vård? Åtkomst till journalen via nätet för patienter medför krav på ökade kontakter med dem som författat journalen, läkare, sjuksköterskor och andra vårdgivare. Detta leder sannolikt till ett förändrat arbetssätt med tätare kontakter. Enligt gällande lagstiftning ska journaltexten skrivas på begriplig svenska, men vid ökade krav på begriplighet måste vårdpersonalens arbetssätt förändras.
Vid Svenska Läkaresällskapets tisdagssammankomst 18 oktober (kan följas på webben direkt eller i efterhand http://www.sls.se/Aktuellt/Senaste-nytt/1810-Din-journal-pa-natet/ ) kommer frågorna att belysas ytterligare.

Förkortningar

SIL = Svensk informationsdatabas för läkemedel
NEF = Nationellt e-recept­format
MER = Modernisering av ­e-recept
PASCAL = Projekt som avser att förbättra patientens samlade läkemedelsinformation
NPÖ = Nationell patient­översikt
BIF = Bastjänster för ­informationsförsörjning