Vi läste med intresse artiklarna i Läkartidningen 40/2011 om målstyrd vätskebehandling i samband med kirurgi. En del av de slutsatser som dras i Hahns artikel (sidorna 1968-70) är dock bristfälligt underbyggda.
Syftet med SBU:s arbete med kunskapsluckor är att identifiera behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården där det saknas tillräcklig kunskap för att dra slutsatser om ­effekterna. Inom ramen för detta arbete har vi från sjukvården fått in en fråga angående målstyrd vätsketerapi vid operation av höftfraktur hos äldre patienter.
Efter utredning bedömer SBU att effekten i detta sammanhang är oklar jämfört med traditionell vätskebehandling [1]. En tillförlitlig systematisk översikt i ämnet [2] identifierade två små välgjorda studier som pekar på att målstyrd vätsketerapi ­förkortar vårdtiden. Men ­författarnas slutsatser är att varken positiva eller negativa effekter av metoden kan fastslås och att mer forskning behövs på området.

Det finns ett flertal svårigheter med att lägga samman och generalisera resultaten från det 15-tal studier som Hahn beskriver. Studierna gäller olika patientkategorier och olika typer av kirurgi. Olika apparatur används med skilda protokoll för användning. Även kontrollgrupperna skiljer sig åt.
Dessa olikheter begränsar möjligheten att avgöra hur målstyrd vätsketerapi kan användas för att göra nytta. Därför behövs både mer primärforskning och systematiska litteraturöversikter som förbättrar kunskapsläget.
Ett av syftena med SBU:s arbete med kunskapsluckor är just detta – att visa på angelägna forskningsfrågor som behöver belysas bättre.