Grundutbildningen till läkare omfattar i dag elva terminer av kurser som ska täcka alla ämnesområden inom läkaryrket. En del av dessa kurser, som exempelvis ögonkursen, är relativt korta (3–4 veckor). Efter läkarexamen är det dags för AT uppdelad i internmedicin, opererande specialiteter, psykiatri och primärvårdstjänstgöring. Under primärvårdstjänstgöringen behöver AT-läkaren ha god kunskap även inom de specialiteter som inte är representerade under AT:s slutenvårdstjänstgöring. AT-läkaren ska självständigt kunna handlägga enklare fall samt ha god kännedom om vilka fall som ska remitteras till specialist.
Tyvärr upplever många AT-läkare att de kunskaper de fått under grundutbildningen är bristfälliga inom mindre specialiteter, till exempel ögonsjukdomar, öron-, näs- och halssjukdomar och hudsjukdomar. Det finns ett behov av att repetera och träna praktiska moment inför primärvårdsplaceringen. För den egna kliniken kan remisshan­teringen underlättas. Detta behov kommer förmodligen att öka i och med grundutbildningens anpassning till Bolognaprocessen, då antalet utbildningstimmar inom dessa ­specialiteter kan komma att minska ytterligare.
För att kunna tillgodose önskemålet om ökade kunskaper inom ögonspecialiteten inför primärvårdstjänstgöring har ögonkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset skapat ­repetitions- och utbildningstillfällen för alla AT-läkare. Syftet var att ge AT-läkarna en möjlighet att repetera sina ögonkunskaper från grundutbildningen i såväl teori som praktik, ge dem verktyg för säkrare bedömningar samt underlätta remisshanteringen. Förhoppningen var också att kunna bidra till en säkrare vård.
Nyckelpersoner inom AT-studierektorskansliet respektive ögonkliniken vid Sahlgrens­ka universitetssjukhuset kontaktades för att planera en utbildningsdag med teoretiska och praktiska moment. Dagen inleddes med föreläsning om det röda ögat, syn­nedsättning hos äldre, plötslig synnedsättning, remisshantering och fortsatte sedan med neurooftalmologi och praktiska övningar i ögon­mikroskop där AT-läkarna fick växla mellan att vara patient och att undersöka. Dagen avslutades med patientfallsövningar, en reflektionsstund och utvärdering.
Under 2008 genomfördes två ögonutbildningsdagar med elva AT-läkare vid varje utbildningstillfälle. 18 AT-­läkare gick utbildningen i slutet av sin slutenvårdstjänstgöring och fyra i början av sin primärvårdsplacering. Resultatet från en enkätundersökning visar att samtliga deltagare var nöjda eller mycket nöjda med ögonutbildningen och upplevde att den tillförde viktig och kliniskt relevant kunskap inför deras primärvårdsplacering, och de önskade att ögonutbildning före primärvårdstjänstgöring ska erbjudas alla AT-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
AT-läkarna ansåg att mängden och nivån på det teoretiska innehållet var adekvat och på lagom nivå samt att det teoretiska innehållet var mycket relevant för tjänst­göringen på vårdcentralen. ­Majoriteten ansåg även att det praktiska innehållet var mycket relevant (Figur 1). Kurs 1 ansåg att mängden praktiskt innehåll var lagom, medan kurs 2 ansåg att det var för lite praktisk träning. Majoriteten gav ett högt betyg till helhetsbedömningen. Värdet för ­yrkesrollen bedömdes som stort eller mycket stort (Figur 2).
Både i enkätsvaren och i fristående kommentarer bekräftade AT-läkarna att ögonutbildningen uppfyllt sitt syfte genom att repetera och öka kunskapsnivån inom ögonspecialiteten samt att den gav en god utbildning i remisshantering. Projektet visar att det varit av värde att lägga resurser på korta men intensiva uppdateringskurser för att höja AT-läkarnas kompetens inom en mindre specialitet så att de förhoppningsvis kan ge sina patienter en säkrare vård och kunna undvika felbehandlingar [1-2].
På senare år har kollegor från länder utanför och inom EU börjat arbeta i Sverige. Man kan spekulera över om det finns en skillnad i utbildningsnivå vid legitimation eftersom utbildningssystemet i många länder innehåller en kortare praktiktid jämfört med den svenska AT-utbildningen (18–21 månader). Motsvarande repetitionsdagar skulle kunna ge utländs­ka kollegor möjlighet till uppdatering och introduktion till specifika specialiteter inom det svenska sjukvårdssystemet inför deras arbete på vårdcentral och förhoppningsvis även förbättra patientomhändertagandet.
Utbildningsdagar inom specialiteter som inte är representerade under AT-utbildningen har visat sig vara effektiva och mycket uppskattade bland AT-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. De har gett dem en ökad säkerhet i att handlägga patienter under sin primärvårdsplacering.
En stor vinst för den egna kliniken kan bland annat vara att AT-läkarna remitterar rätt patienter till specialiteten samt att de kan överföra sin nyvunna kunskap till övriga läkare inom den vårdcentral där de gör sin AT-placering. Mot bakgrund av våra erfarenheter bör även andra specialiteter ha glädje av att ge AT-läkarna denna kompetens.


Figur 1. Vädering av det praktiska innehållet (till vänster). Figur 2. AT-läkarnas värdering av utbildningens värde för yrkesrollen (till höger). Grafik: LT