Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, skriver i Läkartidningen 6/2012 under Signerat (sidan 263) att Läkarförbundet är positivt till den femåriga satsning som staten och landstingen gör på de nationella kvalitetsregistren. Det är glädjande att förbundet förstått att läkarnas insatser för utvecklingen av registren värderas högt och att deras fortsatta medverkan i utvecklingen och användande av registren välkomnas.
Flera av de frågor som Thomas Flodin tar upp är relevanta. Etikfrågan behöver diskuteras. Läkarnas synpunkter kring detta blir ett viktigt inspel till utredningen av den aktuella lagstiftningen. Direktiven lämnades 15 december 2011 och utredaren Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Östergötland, ska se till så att etikdiskussionen finns med som grund för eventuella lagförslag.
Frågorna kring vem som äger data i registren är inte oklara, vilket många tycks tro. Den myndighet där registret finns ansvarar för data och vem som får tillgång till dem. I normalfallet är myndigheten ett landsting. Jag kan förstå Thomas Flodins oro för att det går för långsamt att utveckla teknik som underlättar överföring av data från vårddokumentation till kvalitetsregister. Men det finns idéer och försök som ser mycket lovande ut. Många ­läkare bidrar även i den utvecklingen, vilket jag tacksamt noterar. Med inställningen att det ska gå och att alla intressenter hjälps åt, är jag säker på att lösningen kan komma snabbare än Thomas Flodin anar.
Kvalitetsregistren har en stor potential för verksamhetsutveckling och lärande. Vi är helt överens med Thomas Flodin om det, och jag är glad över Läkarförbundets positiva inställning till fortsatt utveckling av registren. Det vore därför bra om Läkarförbundet inte gräver ner sig i guldgruvan och i frågan om vem som ska få del av guldet – det är patienterna som är vinnarna.