Medelåldern hos en patient med hjärtstopp är cirka 65 år, det vill säga många är relativt unga och fortfarande yrkesverksamma. Cirka 80–85 procent av dem som överlever är neurologiskt intakta när de skrivs ut och kan återgå till ett ordinärt leverne. Dessa patienter har en lika god långtidsprognos som patienter som överlevt en hjärtinfarkt. I Stockholm kunde vi med hjälp av räddningstjänst och polis öka överlevnaden från 3 till 10 procent.
Vi har även gjort hälsoekonomiska beräkningar som visar att våra satsningar är kostnadseffektiva [1]. Exempelvis har Sund [2] visat att spridning av hjärtstartare till räddningstjänsten är drygt 10 gånger mer kostnadseffektivt än en allmän installation av brandvarnare. Det finns väl knappast någon som ifrågasätter användningen av brandvarnare? Det är därför vår bestämda uppfattning att dessa samordnande och utvidgade insatser är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att rädda fler liv. Säg det nya läkemedel som kan fyrdubbla överlevnaden!
Referenser
1. Sund B, Svensson L, Rosenqvist M, et al. Favourable cost-benefit in an early defibrillation programme using dual dispatch of ambulance and fire services in out-of-hospital cardiac arrest. Eur J Health Econ. 2011 [epub 8 juli 2011].
2. Sund B. »Insats av räddningstjänstpersonal vid hjärtstopp –
en kostnadsnyttoanalys.« 2004. Räddningsverket, Karlstad. Beställningsnummer P21-445/04.
