För drygt tre år sedan sa Läkarförbundets dåvarande ordförande Eva Nilsson Bågenholm angående vårdvalssystemen i Halland, Stockholm och Västmanland: »Vi ser de system som nu utvecklas som försöksmodeller som på sikt kan leda till att man hittar den bästa modellen« [1].
Sedan den 1 januari 2010 är samtliga landsting tvungna att utforma primärvården enligt ett vårdvalssystem. Trots att man nu i praktiken har gått ifrån hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, den så kallade behovsprincipen, och i stället låter marknadskrafter styra var och för vem vården ska finnas, har Läkarförbundet varit häpnadsväckande passivt.
Innan lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes 2008 kunde dess förespråkare inte ange vare sig bevis eller exempel på att vinstdriven vård ger bättre medicinska resultat eller är mera kostnadseffektiv, något som bland annat påtalades av kollegan Eric Bertholds i Läkartidningen [2].
I dag, fyra år senare, är kunskapsläget fortfarande osäkert. Studieförbundet Näringsliv och samhälle (SNS) konstaterar i sin rapport »Konkurrensens konsekvenser«: »Den främsta slutsatsen är att kunskapsläget inom många områden är anmärkningsvärt begränsat« [3].
Sedan årsskiftet har det ­publicerats två intressanta utvärderingar av vårdvalssy­stem i primärvården. Socialstyrelsen skriver i sin rapport »Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv« att tillgängligheten har förbättrats inom primärvården och att omdömena i den nationella patientenkäten förbättrats [4]. Samtidigt konstateras att de sjukaste har lägst förtroende för vårdcentralerna och att de som av olika anledningar inte kan agera som kunder på vårdmarknaden måste få ökat stöd, annars leder valfrihetssystemen till ökad ojämlikhet i vården.
Från den nystartade Myndigheten för vårdanalys kom helt nyligen två rapporter om vårdvalssystemen där man konstaterar att patienterna väljer vårdcentral efter geografisk närhet och rykte samt att det till stor del är okänt vilka effekter som valfrihetsmodeller har på den medi­cinska kvaliteten [5].
Den utvärdering som sker av primärvården i dag domineras av den nationella patientenkäten [6], som både Socialstyrelsen och Myndigheten för vårdanalys hänvisar till. I enkäten skattar patienterna hur nöjda de är med sitt besök på en rad punkter, precis som utvärderingen av ett hotellrum eller en flygresa. Någon objektiv utvärdering av den medicinska kvaliteten förekommer inte.
Idén om kvalitets- och effektivitetsvinster genom marknadsanpassning av offentlig sektor har sedan 1980-talet sammanfattats i termen »new public management«. Tanken är att patienterna agerar som kunder och konsumerar tjänster som på vilken annan marknad som helst. Ett stort problem med detta synsätt är att kunderna som exempelvis väljer vårdcentral är i kunskapsmässigt underläge gent­emot dem som tillhandahåller tjänsterna – vårdgivarna. Om nu kunderna väljer vårdcentral efter närhet och rykte faller hela idén med den konkurrensdrivna förbättringen av primärvården, som är grunden i vårdvalssystemet.
Innan vårdval infördes runt om i landet målades bilden av den lilla, personalägda vårdcentralen upp. Småföretagets kreativitet ställdes mot det som uppfattades som en stelbent, offentligt driven vård. Bland annat Läkartidningen har nyligen uppmärksammat hur det gick: de stora vårdbolagen köper upp de personalägda vårdcentralerna [7]. Resultatet blir att skattepengar i allt större utsträckning hamnar rakt i fickan på riskkapitalister. När bolagen som äger vårdcentralerna har som överordnat mål att maximera sina vinster har vi svårt att se hur det kan gynna vare sig patienter eller vårdpersonal.
Med tanke på att det i dag saknas belägg för kvalitets- och effektivitets­vinster i de vårdvalssystem som införts inom primärvården borde Läkarförbundet se över sina riktlinjer, som inte uppdaterats sedan augusti 2009. Vidare bör man med tanke på rådande kunskapsläge arbeta för att vårdval inte införs inom specialistsjukvården.
Evidens och beprövad erfarenhet är självklart inom vår profession. Varför inte ställa samma krav vid utformandet av vården?
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författarna representerar föreningen Socialistiska läkare som verkar för en offentligt finansierad vård utan vinstintressen