Statliga stimulansmedel kan inte jämföras med »pay-for-performance«

Frågan om ekonomiska incitament lönar sig eller ej återstår att se. Det finns i nuläget inga andra system eller länder där man prövat det på liknande sätt som vi gör i Sverige. Det går inte att jämföra statliga stimulansmedel till landsting och kommuner med »pay-for-performance«-system som direkt belönar enskilda vårdgivare. Det vi vet är att satsningen på att öka tillgängligheten med den så kallade kömiljarden har gjort att vårdköerna minskar kontinuerligt utifrån de mål som årligen överenskoms med Sveriges Kommuner och landsting . Viktigt att notera är att det började hända saker först efter att de statliga medlen började delas ut. Nu ser vi att vårdgarantin till stora delar efterlevs i hela landet.
Målet med att använda undvikbar slutenvård är att kommuner och landsting ska utveckla ett bättre omhändertagande i öppna vårdformer och i hemsjukvård, inte att straffa eller hindra någon från att få vård. Många äldre patienter skulle kunna få en betydligt bättre vård och omsorg i öppen vård i stället för att slussas mellan olika akutmottagningar och avdelningar. Preliminära resultat som kommit in tyder på att många äldre vid utskrivning från sjukhus inte fått, eller förmått, ta emot information om vård och behandling och därför inte vet vart de ska vända sig när nya problem uppstår.
Det lokala analysarbetet pågår nu runt om i landsting och kommuner. Syftet med medlen som avsatts för analysarbetet är att man i varje län ska följa sina mest sjuka äldre invånare för att se hur man på plats kan förbättra vården och omsorgen om denna sköra grupp.
Till sist några ord kring manipulation. Detta kommer ofta upp som ett motargument mot resultatbaserad ersättning. Det är anmärkningsvärt att läkare och sjuksköterskor tror att de själva och kollegor kommer att manipulera data för att komma åt statliga pengar. För oss är det självklart att våra kollegor ute i vården gör sitt bästa i alla lägen och därmed inte manipulerar journaldata. Statskontoret har i uppdrag att följa upp denna och tidigare satsningar ur ett styrningsperspektiv. Deras bedömning efter två år är att stimulansmedlen bidragit till ett snabbt införande av kvalitetsregister i kommunal vård och omsorg utan att några negativa bieffekter kunnat observeras.