Företrädare för tre myndigheter – två nationella, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen, samt en lokal, Smittskydd Stockholm – påstår att vi i vår artikel i LT 23–24/2012 gett en vilseledande bild av hur den pandemiska influensan A(H1N1)pdm09 drabbade Uppsala län år 2009. De kritiserar vår beskrivning av influensans förlopp under år 2009, då vi inte skildrar den fortsatta cirkulationen av det pandemiska viruset under efterföljande år. En längre uppföljning över tid skulle ge en mer rättvisande bild av influensans allvarlighetsgrad, menar de.
I Uppsala län anmäldes inte ett enda fall av pandemisk influensa under år 2010, under 2011 endast 35 fall och under 2012 fyra fall. Säsongen 2011/2012 dominerades för övrigt av en ovanligt svår influensa A(H3N2)-aktivitet, en influensatyp som vi inte följer med samma intensiva övervakning som A(H1N1)-pdm09.
Författarna vänder sig även mot att vi påstår att den pandemiska influensans symtom inte skiljer sig nämnvärt från den vanlig säsongsinfluensans. Vi hänvisar till Smittskyddsinstitutets webbplats om pandemisk influensa som är författad i samarbete med Smittskyddsläkarföreningen, vars ordförande för närvarande är Åke Örtqvist, en av kritikerna. Sidan är uppdaterad så sent som 2012-03-02 och vänder sig till allmänheten:
»Symtomen för den nya influensan liknar dem som orsakas av den årliga influensan, det vill säga plötsligt uppkommen feber, allmän sjukdomskänsla, luftvägsproblem och muskelvärk. Vissa smittade får även diarré.«
Detta är identiskt med vad som framgår av vår artikel.
Nylén och medförfattare hävdar även att vaccinationsinsatsen påverkade 2009 års pandemi med minskad sjuklighet och mortalitet som följd. Tabell I skickades från SMI till landets smittskyddsläkare och sjukhus den 17 augusti 2009. Den visar att den pandemiska influensan A(H1N1)pdm2009 i två av tre länder medförde en något lägre andel sjukhusvårdade än i Uppsala. Däremot var behovet av intensivvård, liksom mortaliteten, i de tre länderna utan vaccinationsinsats densamma som i Uppsala län, där vaccinet blev tillgängligt sent i förloppet och sannolikt spelade en mindre roll för pandemins förlopp under 2009. Att effekten av vaccineringen kvarstod under 2010 och 2011 kan naturligtvis till en del förklara det låga antalet sjukdomsfall i influensa A(H1N1)pdm09 under de följande två åren.
Avslutningsvis tycker vi att det är beklagligt att våra två nationella myndigheter med uppdrag att utveckla smittskyddsarbetet inte med ett ord kommenterar vårt krav att omgående inrätta ett nationellt system för influensarapportering och fortlöpande använda det för bedömning av influensans svårighetsgrad.
