För Socialstyrelsen är det viktigt att understryka att ­läkarens bedömning av behovet av sjukskrivning självklart har större tyngd än rekommendationerna i beslutsstödet. Det vetenskapliga stödet är ofta bristfälligt för sjukskrivningslängd. Läkarens bedömning däremot bygger på den enskildes situation. Det är den enskildes funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och arbetsförmåga i förhållande till and­ra faktorer, såsom vilket arbete den enskilde har (eller inte har), andra diagnoser osv, som avgör behovet av sjukskrivning.
Det är olyckligt om rekommendationerna om sjukskrivning systematiskt används av Försäkringskassans handläggare som grund för att neka enskilda personer sjukersättning. Beslutsstödet ska vara ett stöd för läkaren när det föreligger ett behov av sjukskrivning hos den enskilde. Försäkringskassan kan, som det ser ut i dag, kräva att en läkare motiverar längre sjukskrivning än vad som är rekommenderat i beslutsstödet. Syftet är att underlaget från läkaren till Försäkringskassan ska bli så utförligt som möjligt. Men det finns ingen grund för Försäkringskassan att neka någon ersättning baserat på att sjukskrivningen avviker från rekommendationen i beslutsstödet.
För diagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSS) står i beslutsstödet: »Arbete har vanligen positiv effekt på symtombilden och sjukskrivning bör så långt som möjligt undvikas.« Men där står också: »Funktionen hos den enskilde kan vara helt eller partiellt nedsatt under perioder av stark ångest. Depression är en vanlig komplikation som i sig kan innebära nedsatt funktion.«
Socialstyrelsen har inte för avsikt att förringa symtomen hos dessa patienter; det är inte fråga om någon friskförklaring av en mycket utsatt patientgrupp. Om arbete har en positiv effekt på symtombilden bör sjukskrivning undvikas.
Men om rekommendationen används så att patienter med nedsatt funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning som medför nedsatt arbetsförmåga inte får ersättning, med hänvisning till beslutsstödet, så ska Socialstyrelsen se över formuleringarna och tydliggöra intentionerna med rekommendationen. Socialstyrelsen vill gärna veta mer i frågan och hoppas på en dialog med författaren.