Sverige står, liksom alla industriländer, inför stora globala samhällsutmaningar (en åldrande befolkning, ökning av livsstilsrelaterade sjukdomar, antibiotikaresistens) som ställer helt nya krav. Medborgarna ställer anspråk på t ex e-hälsotjänster, förbättrad tillgänglighet, stärkta patienträttigheter och skärpta kvalitetskrav på vård och omsorg. Trycket på den offent­liga sektorn ökar, och hälso- och sjukvården måste hitta nya sätt att bedriva verksamhet på. Nytänkande och utveckling är nödvändigt.
Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, arbetar med dessa frågor utifrån ett tillväxtperspektiv. Vi har byggt upp en unik kompetens om hur man omsätter forskning till innovationer, något som skapar helt nya affärsmöjligheter. Det kan handla om att ta fram ny medicinsk teknik, bioteknik, nya läkemedel, smarta livsmedel och förebyggande insatser. Men även om att förbättra pensionärers måltider, hitta innovativa metoder för vård i hemmet, leverera välfärdstjänster som är mer anpassade efter individuella behov samt konsumentbaserade hälso­applikationer.
Över hela världen läggs stor energi på att identifiera utmaningar och utarbeta strategiska insatser för att främja patientnytta och tillväxt inom hälsoområdet. Sverige har en lång tradition av att utveckla innovationer, såsom respiratorn, den artificiella njuren, pacemakern, gammakniven, Xylocain och Losec. Vi har därför goda förutsättningar att exportera till länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.
När de starka tillväxtländerna står inför uppgiften att bygga upp moderna sjuk- och hälsovårdssystem har vi i Sverige redan en väl fungerande vård med en gedigen dokumentation av resultat, vilket ger oss ett försprång.
Kan vi dessutom få patienter och hela vårdkedjans personal att bli mer delaktiga i processer att ta fram nya innovationer, genom till exempel bättre samverkan med näringsliv och forskning, har offentlig sektor stora möjligheter att bli en stark motor när det gäller att få fram nya produkter och tjänster.
För att förbättra innovationskraften i offentlig verksamhet har Vinnova nyligen undertecknat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Tanken med samarbetet, som även är en av huvudvisionerna i den nationella innovationsstrategin, är att kommuner och landsting snabbare ska tillgodogöra sig nyttan av ny forskning, teknik och arbetsmetoder för att kunna erbjuda högkvalitativ samhällsservice.
Några av de viktigaste insatserna är att få fler att vara delaktiga i samt identifiera och etablera nära samarbete med vårdens aktörer. Ett exempel är testbäddar som är kopplade till vården. Genom att föra samman universitet, högskolor och näringsliv skapas en infrastruktur som gör det möjligt att kombinera forskningsresultat på nya sätt och få dem att komma till nytta i olika verksamheter.
»Mitt vårdflöde« är ett sådant exempel. Tjänsten möjliggör för patienten eller medborgaren att när som helst själv kunna gå in via dator eller telefon och kontrollera status på t ex remisser. I nästa steg kommer provsvar och enklare kommunikation, såsom meddelanden om tid eller ändringar, att ges via tjänsten. I förlängningen blir medborgaren delaktig och får kontroll över sina (eller en nära anhörigs) vårdkontakter, inbokade tider, journaler, provsvar, läkemedelslistor och planerad vård.
Tjänsten har hyllats som en del av ett nytt paradigm med potential att förändra den nuvarande paternalistiska sjukvårdsmodellen.
Vinnova har också arbetat med så kallade innovationsslussar för att fånga upp och realisera vårdpersonalens och företagens idéer om hur verksamheten kan förbättras. Innovationsslussarna ska stödja utvecklingen av idéer till behovsdrivna innovationer från hälso- och sjukvård inom landsting och kommuner.
En annan ansats för att skapa innovationskraft i offentlig sektor är att öka användningen av så kallad innovationsupphandling. Tanken är att den som har ett behov ger näringslivet utrymme och incitament att utveckla nya produkter och tjänster som marknaden inte kan erbjuda. Genom att aktivt upphandla utveckling av nya produkter, och inte begränsa offentlig upphandling till befintliga lösningar, kan den offentliga sektorn skapa långsiktig effektivitet och nya tjänster i sin egen verksamhet samt tillväxt i närings­livet. Vinnovas uppgift är att bidra med dels kompetens kring upphandlingar av innovationer, dels pengar till olika pilotprojekt.
Andra projekt som Vinnova finansierar är centrumsatsningar, mobilitetsstöd, verifieringsinsatser och stöd till små och medelstora företag för att främja företagande och entreprenörskap. Många av dessa är inte traditionella så kallade life science-projekt utan utnyttjar ny teknik inom IT och material- och tjänstelösningar för nya lösningar inom hälsa och vård. Genom att utnyttja och kombinera dessa satsningar med Vinnovas övriga områden finns stora synergier och mervärde.
Sverige har kommit en bra bit på väg mot att bygga upp plattformar där vårdens aktörer, akademin och näringslivet kan mötas för att ta fram innovationer. Än så länge befinner de sig i sin linda. De behöver förankras över hela landet för att få det genomslag som behövs för att vi ska förbli ett land som använder hela sin styrka för att få fram framtidens innovationer.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.