Eftersom Läkarförbundet åter erbjuder externa SPUR inspektioner är det högaktuellt för många utbildande enheter att genomföra en självvärdering. Vi vill därför informera om ett nytt och välfungerande självvärderingsinstrument. Självvärdering används som en förberedelse inför den externa SPUR-inspektionen och har tidigt resulterat i en nationell kartläggning [1].
Region Skånes riktlinjer för kvalitetsgranskning av utbildande enheter innebär att alla ska genomföra en självvärdering vartannat år. Som metod används en vidareutveckling av ett digitaliserat självvärderingsinstrument som nogsamt utprovats inom öron, näs- och halsspecialiteten för SPUR-inspektioner sedan 2009 och därefter testats vid Centralsjukhuset i Kristianstad.
Självvärderingsinstrumentet kallas för STINS (ST-INSpektion). I likhet med en extern SPUR-inspektion bedömer STINS åtta kriterier gällande strukturen (resurserna för utbildning) och processen (hur resurserna används). Bedömningen görs utifrån hur ett antal påståendens sanningshalt graderas gällande Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt kvalitetsindikatorer utarbetade av SPUREX (SPUR:s arbetande organ).
STINS ger svar på frågorna om hur väl den utbildande enheten anser sig uppfylla Socialstyrelsens krav och SPUREX kvalitetsindikatorer samt hur samstämmiga enhetens ST-läkare, handledare, studierektor och verksamhetschef är.
De påståenden som den utbildande enheten får ta ställning till är desamma som i SPUR:s checklista, men de har formulerats om för att bli graderbara. Graderingarna är: »Stämmer helt«, »Stämmer ganska bra«, »Stämmer dåligt«, »Stämmer inte alls«. Vi har valt att låta ST-läkarna och handledarna gradera i varsin grupp, medan studierektorn och verksamhetschefen graderar individuellt.
Sammanvägningen av graderingarna resulterar i en bedömning av kvaliteten för vart och ett av de åtta delkriterierna och för utbildningskvaliteten som helhet. Därtill får man en varningssignal om det råder diskrepanser mellan olika bedömare. Bedömningen framräknas automatiskt genom en algoritm, som bygger på SPUR:s kvalitetsdefinitioner.
Exempelvis krävs för bedömningen »Föredömlig utbildningskvalitet« att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd följs och att övriga kvalitetsindikatorer med enstaka undantag är uppfyllda. Detta tolkas i algoritmen som att majoriteten av graderarna ska ange att samtliga för kriteriet relevanta påståenden stämmer helt vad gäller föreskrifter, och åtminstone ganska bra vad gäller allmänna råd för kvalitetsindikatorer.
STINS ger också en helhetsbedömning som bygger på totalantalet poäng. Om ett av kriterierna blir bedömt som »oacceptabelt« blir helhetsbetyget detsamma, oavsett hur bra kvaliteten i övrigt bedömts vara. Instrumentet är således utformat för att tydligt signalera när något inte fungerar.
Alla utbildande enheter i Region Skåne uppmanades att genomföra STINS under 2012 sedan självvärderingsinstrumentet blivit tillgängligt på AT/ST-hemsidan [2]. Utbildande enheter som genomfört extern-SPUR eller annan självvärdering de senaste två åren har kunnat avstå. Vi kan, med denna selektion, förvänta oss svar från cirka 120 utbildande enheter vid våra olika sjukhus och förvaltningar såsom psykiatri, laboratoriemedicin samt primärvård med ST-läkare i tjänst. Från dessa enheter har till dags dato ett hundratal svar inkommit.
Figur 1 visar ett exempel på ett aggregerat resultat. Kriterierna »Vetenskap« (egentligen »Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete«) och »Le­darskap« (egentligen »Ledarskap och kommunikation«) är de som bedöms vara speciellt svåra att uppfylla utanför universitetssjukhusen, med nära 10 procent oacceptabel kvalitet. Kriterierna »Med­arbetare«, »Lokaler« och »Upplägg« bedöms där­emot vara de kvalitativt bästa. Alla utbildande enheter uppmuntras att följa upp sin egen självvärdering. I bästa fall leder den även till en kvalitetsutveckling [3].
All form av självvärdering har svagheter. Att ST-läkarna och handledarna bedömt i grupp kan resultera i att vissa åsikter dominerar. I andra fall kan gruppbedömningen tvärtom ha lett till fruktbara diskussioner om enhetens utbildningskvalitet.
Oavsett metod kan självvärdering inte ersätta extern inspektion. Jämförelser mellan olika enheter får tolkas med försiktighet. Resultaten kan användas för att följa den egna utvecklingen över tid. När det gäller delar av kriterierna »Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete« och »Ledarskap och kommunikation«, sker det mesta lärandet i den kliniska vardagen. Det behöver därför inte vara omöjligt att ta in det i ST [4].
Självvärderingsinstrumentet STINS är tydligt, välfungerande och överskådligt. Det går att använda såväl lokalt som nationellt och har resulterat i ett stort intresse från ett flertal landsting och sjukhus samt delföreningar inom Läkarförbundet. STINS har under 2012 presenterats för SPUREX och vid ST-kongressen »Framtidens specialist­läkare«, Svensk förening för allmänmedicins nationella studierektorsmöte samt vid Läkarförbundets representantskapsmöte och fortbildningsmöte. STINS-projektet är, vad vi vet, det största i landet. Avseende extern granskning har en retrospektiv studie genomförts vid Karolins­ka universitetssjukhuset [5].
STINS kan utgöra ett bra hjälpmedel för att identifiera brister i utbildningskvaliteten. Metoden tillåter svar på grupp- och individnivå. I aggregerad form kan resultatet, t ex för flera sjukhus, användas för öppna jämförelser (Figur 1). För att öka användbarheten finns möjligheten att förbättra STINS med avseende på hur man svarar, tolkar och graderar samt poängberäknar alla påståenden, efter hand som lokala och nationella erfarenheter framkommer. STINS har därför möjlighet att utvecklas och vara hållbart över tid.
*
 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


Figur 1. Aggregerat resultat av självvärdering enligt STINS avseende åtta kvalitetskriterier. N = 68 utbildande enheter utanför universitetssjukhusen i Region Skåne, 2012.