Som nyutbildad läkare vikarierade jag 1972 några månader på en öronklinik i Småland. På kliniken rådde en öppen stämning. Man berättade om vilka förändringar som 7-kronorsreformen (1970) inneburit på kliniken. Innan reformen trädde i kraft hade läkarna fått betalt per utförd åtgärd, för att efter 1970 få månadslön. Detta resulterade i att man minskade antalet tonsillektomier. Många av dessa hade före 1970 gjorts på ekonomisk indikation – ej medicinskt motiverade.
Följande vinter gjorde jag min medicinska assistenttjänstgöring på ett norrländskt centrallasarett. På medicinmottagningen stod en genomlysningsapparat för lungor. Informationsvärdet av en genomlysning var så lågt i jämförelse med en vanlig slätbild att man efter 1970 inte använde genomlysningsapparaten. Den avgav dessutom en betydligt högre stråldos till patienten. »Andas in, andas ut«, och läkaren erhöll 25 kronor, vilket motsvarar 180 kronor i dagens penningvärde. Denna metod användes främst på ekonomisk indikation.
På samma sjukhus berättade man även om 7-kronors­reformens inverkan på fördelning av patienter på medicinmottagningen. När läkarna fick betalt per patient­-
besök tog överläkarna de lättaste och snabbaste besöken och underläkarna de tidskrävande fallen. Lärorikt ja, men fördelningen var främst ett uttryck för överläkarnas önskan om högre inkomster. Som patient kanske man önskar sig en annan grund för patientfördelningen.
Med dessa exempel vill jag belysa konsekvensen av att låta vinstintressen styra viktiga samhällsfunktioner såsom sjukvården.
I USA, där blott en tredjedel av sjukvården utförs i offentlig regi, är sjukvårdens andel av BNP 15 procent, mot exempelvis 9 procent i vårt land.

I LT nr 4/2013 skriver Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet, i en ledare att förbundet inte är motståndare till ekonomiska vinster i sjukvården. »Vinster krävs som motiv för etablering och nytänkande.«
Att det krävs vinst för nytänkande är ett förhastat uttalande. Det tänks mängder av nya tankar och behandlingsmetoder förändras ständigt inom offentligt utförd och finansierad vård. Drivkraften på den klinik där jag arbetat i några decennier är patienternas bästa och en förbättrad fysisk och psykisk ­arbetsmiljö i vår sjukvårdsregion.
Låt oss inte falla offer för tanken om vinst som en effektiv metod att förbättra sjukvården. Det krävs betydligt mer sofistikerade tankemodeller än ökad materiell belöning till oss redan välbetalda yrkesutövare. Vill vi dessutom förbättra folkhälsan bör vi inom Läkarförbundet verka för minskade materiella klyftor. Den vetgirige kan läsa mer om detta i boken »Jämlikhetsanden« av Wilkinson och Pickett [1].