Preoperativ klorhexidindusch – ovetenskapliga råd från SKL

Sveriges Kommuner och landsting (SKL) satsar nu på information om ökad patientsäkerhet, vilket är behjärtansvärt. Emellertid bör råden vila på vetenskaplig grund. Så är inte fallet med skriften »Post­operativa sårinfektioner« [1]. I den anges att »patienter som ska genomgå kärlkirurgi, ortopedisk kirurgi, … bör förbereda sig och duscha med klorhexidintvål minst 2 gånger före operation«.
Den referens som anförs är en översikt från Socialstyrelsen 2006 [2], där det påpekas att endast två av sex studier kunde påvisa en minskad infektionsfrekvens med användande av klorhexidindusch.
Konklusionen från Socialstyrelsen är något oklar, då man skriver att effekten av klorhexidindusch »återstår att bevisa i kliniska studier« och därefter övergår till konkreta råd om hur duschningen bör gå till.
Socialstyrelsens översikt anger även att maximal effekt på hudfloran uppnås först ­efter fem dagars användning, där man efter intvålning ska stå i sex minuter före avsköljning. Rationaliteten bakom SKL:s rekommendation om att duscha två gånger är oklar – om man nu tror att kutan bakteriereduktion översätts i reducerad sårinfektionsfre­kvens så ska det väl göras ordentligt i fem dagar?
Den kliniska erfarenheten är att klorhexidindusch ofta ger besvärande klåda, och för vårt åldrade patientklientel är regimen svårgenomförbar.
En Cochrane-rapport från 2007 [3], uppdaterad senast 2012, avslutas med konklusionen: »This review provides no clear evidence of benefit for preoperative showering or bathing with chlorhexidine over other wash products, to reduce surgical site infection. Efforts to reduce the inci­dence of nosocomial surgical site infection should focus on interventions where effect has been demonstrated.«
Jag kan bara hålla med om att kraften ska ägnas åt dokumenterade metoder för infektionskontroll.
Förvisso reducerar klor­hexi­dindusch antalet hudbakterier, men det är en surrogatvariabel som kan vara förförande men som inte visats leda till färre sårinfektioner. Övertolkad betydelse av en motsvarande surrogatvariabel förekom i min kirurgiska ungdom när paradigmet var att »sterilisera« kolon inför kirurgi och reducera antalet tarmbakterier. Ade­kvat tolkning av vetenskapliga resultat resulterade i att denna regim upphörde.
En invändning kan vara att det i alla fall inte skadar med en duschregim, men klorhexidintvål är ingen hygienprodukt utan ett läkemedel med bieffekter. T ex finns rapporter om anafylaktisk chock [4], korneal keratopati [5], ototoxicitet [6] och dermatit [7].
Inget annat läkemedel med odokumenterad effekt rekommenderas till massanvändning av Socialstyrelsen [2], SKL [1] och en majoritet av Sveriges vårdhygienkommittéer.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.