Denna webbplats vänder sig till läkare

Prelansering av läkemedel – exemplet RLS

Ingen läkare kan ha undgått Boehringer Ingelheims (BI) kampanj mot myrkrypningar i benen. Den har pågått länge trots att företagets preparat Sifrol (pramipexol) först nu blivit registrerat och det är förbjudet att marknadsföra läkemedel innan de är godkända. Men det är i praktiken just det som skett i Dagens Medicin, Läkartidningen och andra medicinska tidskrifter. […]

Problemet är chefernas ansvar kontra befogenheter

I tre artiklar i Läkartidningen har Jan Halldin diskuterat den s k lojalitetsparagrafen i de chefskontrakt som används vid Karolinska Universitetssjukhuset. Trots försäkringar från sjukhusets personaldirektör Eva Dannert om motsatsen uppfattar flera chefer och medarbetare på Karolinska paragrafen som ett sätt att strypa en ibland nödvändig diskussion om en verksamhets resultat och inriktning. Stockholms läkarförening […]

Samspel bot mot hierarkisk sjukhussjuka?

Jag vill tillföra ett alternativt perspektiv i Lakartidningens debatt om ledarskapet inom sjukvården. Ledning är mer än chefskap och ledarskap. Ledning består av skeenden, processer, som alltid äger rum irelationer. Alla medarbetare, oberoende av roll, är med i ledningen vare sig de vill det eller ej. Hur de agerar ledningsmässigt och hur effektivt ledningen fungerar […]

Homocystein är dött – leve homocystein!

Som jag ser på saken är det för tidigt att dödförklara homocystein (Hcy) som kausal riskfaktor för kärlsjukdom (Bo Norberg, Läkartidningen 13/2006, sidan 1047). De stora prospektiva, randomiserade och kontrollerade interventionsstudierna VISP, NORVIT och HOPE-2 har inte gett några bevis för eller emot. NORVIT-studien med sekundär profylax hos myokardinfarktpatienter med olika kombinationer av 0,8 mg […]

Liberalt stöd för husläkarna självklart – men ensamt

Jag delar till fullo Stig Bengmarks uppfattning i Läkartidningen 20/2006 (sidan 1629) att svensk vård är i behov av ett paradigmskifte. Vi måste arbeta mer långsiktigt och förebyggande. Patienter ska ha rätt till trygga, fasta kontakter med vården via sin läkare och sköterska. Som liberal är det självklart att försvara allas rätt att välja sin […]

Läkarkåren måste göra upp med osthyvelsprincipen

Den fråga som vi diskuterar är inte specifik för Sverige, det är i högsta grad en fråga vi delar med de flesta andra länder. Internationellt har det föreslagits att den slutna kroppssjukvården skulle kunna klaras med tre storsjukhus per miljon invånare, dvs för Sveriges del cirka 30–35 sjukhus. Även om det ofta talades om att […]

Satsning på hälsovård får inte ske på bekostnad av sjukvårdens resurser

Stig Bengmark beskriver den utveckling som oroat även oss. Det är dock inte antalet sjukhus som är hjärtefrågan, men där sjukhus behövs måste dessa ha tillräckligt antal vårdplatser. Kostnadsutvecklingen i USA bör inte tas till utgångspunkt för svensk sjukvårdsplanering. Därtill är de ekonomiska, politiska, geografiska och legala förhållandena alltför olika. Bengmark har mycket höga förväntningar […]

Lösningen på primärvårdens problem finns sedan länge

Artikeln »Politisk enighet om primärvårdens behov – men pengarna kommer inte«, Läkartidningen 17/2006 (sidan 1279), visar svensk sjukvårds grundläggande problem i ett nötskal. Såväl politiker från olika partier som företrädare för primärvården är överens om problemet, samtidigt som ansvariga ministern Ylva Johanssons hållning verkar vara att det egentligen inte borde finnas (!). Mitt första läkarvikariat […]

Utopiska framtidsvisioner hotar länssjukvården

Vårt försvar i Läkartidningen för länssjukvårdens vårdplatser [1] har Stig Bengmark (SB) uppfattat som ett uttryck för att vi skulle vara emot strukturrationalisering av svensk sjukvård [2]. Det har han fått om bakfoten. Vi har tvärtom förespråkat utveckling och rationalisering av svensk sjukvård både för 35 år sedan och fortsättningsvis. En samarbetsgrupp mellan Svensk kirurgisk […]

Samband mellan ADHD och sömnstörningar?

Sedan 30 år har jag varit öronläkare, men är numera pensionerad. Under min verksamhet har jag mött många barn med ADHD-liknande syndrom. Vid min utredning visade det sig förvånansvärt ofta att barnen led av sömnsvårigheter, och vid min undersökning fann jag dessutom kraftigt förstorade tonsiller. I Karlskoga, där jag verkat i 21 år, har jag […]

Kihlboms psykiatriska aspekter räcker inte som förklaring

I slutet av år 2004 fick jag i uppdrag av den nationella samordnaren för barn i asylprocessen med uppgivenhetssymtom att tillhandahålla »en analys av förekomsten av asylsökande barn med svåra stressreaktioner som uppgivenhet, avskärmning och regression«. Inom ramen för detta uppdrag har hittills tre rapporter presenterats: »Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom – kunskapsöversikt och kartläggning« (rapport […]

Ökar klamydia i Sverige, och är det dags för en ny klamydiastrategi?

Omslaget till Läkartidningen 18/2006 har rubriken »Klamydia ökar i Sverige«. Ett problem med en sådan rubrik är att vi saknar populationsbaserade undersökningar för att säkert kunna göra ett sådant påstående. Hur pass representativ är den kohort som blivit testad? Många av de personer som screenats faller inom ett rätt snävt åldersspatium. Rekommendationer har varit att […]

Kan experter vara objektiva vid granskning av medicinska metoder?

Rekommendationer rörande behandling har kort livstid. Hormonbehandling efter menopaus har visat sig meningslös, eventuellt farlig. Blodtryckssänkande medel som antogs verksamma befinner sig under omprövning. Etablerade riskfaktorer för många sjukdomar varierar med tiden och få har evigt liv. Har inte evidensbaserad medicin gett en fast grund för sjukvården? Vad vi lärt oss är att det inte […]

Förslaget är under omarbetning

Stockholms läkarförening har inte varit inbjuden att delta i arbetet med att ta fram det förslag till policy för samverkan med den sk komplementära medicinen som Lena-Maj Anding och Raymond Wigg själva beskriver som unikt. Vi har i Läkartidningen och i informella samtal med landstingsledningen, inklusive Anding och Wigg, fört fram argument mot policyförslaget såsom […]

Klinisk forskning och forskares klinik

Ökad klinisk forskning har efterlysts [1, 2]. Sjukvårdsenheter sägs i alltför hög utsträckning kräva »produktivitet«, och det ges inget utrymme eller tid för forskning i den kliniska miljön. Den formella forskarutbildningen har också en prägel som missgynnar en kliniskt arbetande person, och forskningsexamen ger inte lönemässigt något resultat. Villkoren för den kliniska forskningen i Sverige […]

Fler originalläkemedel och färre »me too«-preparat vore innovativt

I Läkartidningen 20/2006 (sidan 1577) kritiserar Anders Lehmann mig för att i ett debattinlägg i Läkartidningen 9/2006 inte anse att läkemedelsindustrin skulle vara tillräckligt innovativ. Problemet är att industrin efter 1980 tagit fram färre originalläkemedel än tidigare, medan antalet likartade läkemedel som inte nämnvärt skiljer sig från de ursprungliga, sk me too-preparat, ökat. Samtidigt har […]

Är lymfocytökning vid finnålspunktion en behandlingsindikation?

Vi ser många patienter med diffusa symtom, trötthet, livsleda och sänkt vitalitet. En del av dem har hel- eller deltids sjukskrivning. Vid utredning kan man ibland finna rubbning i deras ämnesomsättning. Svårigheten kan då bestå i att koppla kliniska symtom till laboratorieprov, och att bedöma om en låg ämnesomsättning föreligger och ska behandlas. Vid hypotyreos […]

Missuppfattningar om samverkan med komplementär och alternativ medicin

Thomas Flodin, ordförande för Stockholms läkarförening, skriver i en debattartikel i Läkartidningen 18/2006 (sidorna 1452-3) om den policy som nyligen tagits fram angående landstingets förhållande till komplementär- och alternativmedicin. Policyn är ett försök att möta patienternas behov och önskemål. I all sin enkelhet är policyn unik i det att den öppnar upp för en dialog […]

Skyddar bröstmjölk och komjölkshydrolysat mot komjölksallergi eller allergisk sjukdom?

I Läkartidningen 4/2006 presenterade Tony Foucard [1] en artikel av Hays och Wood [2] om värdet av hydrolyserade modersmjölksersättningar. Den kommenterades senare av Bengt Björkstén [3]. Båda inläggen, liksom Foucards svar [4] till Björkstén, fordrar kommentarer. För den som inte är helt insatt i problematiken är det viktigt att klargöra att allergi är det samma […]

Radikal förändring av sjukvårdens organisation nödvändig

I Läkartidningen 18/2005 (sidan 1453) vädrar Ulf Lindsjö, Folke Nilsson och Lars Thorén ånyo sin 35 år gamla negativa inställning till en strukturrationalisering av svensk sjukvård. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet ville Socialstyrelsen och dess dåvarande chef, Uppsalaprofessorn Bror Rexed, ge sjukvården en ny struktur med mindre inriktning på slutna vårdformer och […]