Denna webbplats vänder sig till läkare

Vi måste bli bättre på att värdera nytta och risk med läkemedel

Jan Håkansson och Peter Rosenberg påstår i sin artikel »Vart tog principen om försiktighet vägen?«, Läkartidningen 18–19/2005 (sidorna 1432-4), att det fanns välgrundade misstankar om ökad kardiovaskulär risk med coxiber redan år 2000. Det stämmer inte för celecoxib. Misstankarna till följd av signaler i kliniska studier gällde en coxib, nämligen rofecoxib. Håkansson/Rosenberg påstår att flera […]

Politisk passivitet får unga läkare att lämna Göteborgspsykiatrin

Vi har sedan länge argumenterat för bättre resurser till en alltmer utarmad psykiatri [1,2]. I den allmänna debatten hävdar emellertid våra politiker att vi har en bra vårdvolym och att vi tryggt kan se fram emot en allt starkare ställning för den psykiska hälso- och sjukvården [3]. Dödsfall inom trafiken och psykiatrin Är det så […]

Utökad information på bipacksedeln och rådgivning ersätter varningstriangeln

Varningstriangeln skapades på 1970-talet, efter en överenskommelse mellan de nordiska ländernas läkemedelskontrollmyndigheter. Varningstriangeln gav en signal om att läkemedlet kunde påverka förmågan att köra bil och andra fordon, hantera maskiner eller påverka andra situationer som krävde skärpt vaksamhet. Märkningen fyllde vid den tiden ett behov eftersom det på 1970-talet ännu inte fanns bipacksedlar i läkemedelsförpackningarna […]

När får vi se Sveriges »Läkare utan sponsor«?

I Läkartidningen 14/2005 [1] kommenterade fem personer om det är oetiskt att tre läkare från en kirurgklinik låter sig bjudas på en laparoskopikonferens på Hawaii. Meningarna gick isär. Tre av kommentatorerna tyckte att det överhuvudtaget inte var ett problem (förutom att det kan ge negativ publicitet). En kommentator föreslog att bara en person – den […]

Vad är det vi har skrivit som är så förfärligt?

Nej, det var inget olycksfall i arbetet. Jag måste göra Rolf Zetterström besviken på den punkten. När vi 25 verksamhetschefer från barn- och ungdomspsykiatrin i hela landet skrev en artikel om de apatiska barnen i Dagens Medicin [1] så var det inte alls, som han hoppas eller befarar [2], dåligt genomtänkt. Det var mycket värre […]

Anpassningen till nya reglerna har gått förvånansvärt snabbt

Forskarna från Akademiska sjukhuset illustrerar med några exempel att införande av ny lagstiftning som påverkar ansöknings-/tillståndsprocedurerna för klinisk forskning kan leda till ett omfattande merarbete för de sökande. De ställer frågan om inte de nya reglerna i praktiken motverkar sitt syfte då forskarna upplever byråkrati och tidsåtgång vid ansökan så betungande att motivationen att bedriva […]

Betungande regler för klinisk prövning står inte i proportion till patientnyttan

Kjell Strandberg, tidigare generaldirektör vid Läkemedelsverket, ger i Läkartidningen 12–13/2005 (sidorna 962-5) en exposé över allt positivt som de nya reglerna för klinisk prövning, inklusive etikgranskning, biobanktillstånd, EU-harmonisering m m, innebär för den kliniska forskningen i Sverige. Han ställer sig frågan: »Sverige har allt som behövs – varför används det inte?« Kanske beror det på […]

Unga kvinnors självmord i Sverige: Höga tal i jämförelse med övriga Europa

Den allmänna utvecklingen av förekomsten av självmord har glädjande nog varit mycket positiv i Sverige: Sedan toppåret 1979 har självmordstalet sjunkit med nästan 50 procent, vilket är anmärkningsvärt. Utvecklingen har varit positiv i samtliga befolkningsgrupper, uppdelade efter kön, ålder, region m m. Det enda undantaget har utgjorts av unga personer av båda könen. För dessa […]

LFNs värdering av Inspra illustrerar behovet av läkemedelskommittéer!

Det har bedrivits en debatt i bla Dagens Nyheter (DN Debatt 2004-11-22), Dagens Medicin och Läkartidningen [1-3] huruvida sjukvården och samhället har något fortsatt behov av läkemedelskommittéernas (LK) terapirekommendationer. LK rekommenderar läkemedel som visats ge en tydlig patientnytta, som har en god dokumentation avseende säkerhet och vars kostnader är rimliga i förhållande till nyttan. Studieförbundet […]

Icke-terapeutisk ventilation, organtransplantation och medicinsk etik

Utvecklingen när det gäller organtransplantation tillhör den moderna medicinens största framsteg, och de nya metoderna har räddat många liv. Bristen på organ är ett problem, i Sverige och annorstädes, och en viktig fråga är hur man ska kunna öka tillgången på organ på ett etiskt försvarbart sätt. Som många andra nya biomedicinska landvinningar och möjligheter […]

Intensivvård efter svår hjärnblödning: Bättre överlevnad – fler organdonatorer!

I Läkartidningen 18–19/2005 finns två intressanta artiklar om elektiv eller icke-terapeutisk ventilation av potentiella organdonatorer [1, 2]. Båda diskuterar ett tidigare närmast tabubelagt ämne, nämligen frågan om när organdonation kan tas upp med närstående. Tre typfall I den första artikeln (Nilstun, Desatnik, Lundberg och Olofsson) skisseras tre olika typfall, varav de två sista diskuteras med […]

Döendet i vår tid -ett etiskt ingenmansland?

Stellan Welin och medförfattare har i sin artikel »Etiskt acceptabelt med icke-terapeutisk ventilation av möjlig organdonator« [1] på ett tydligt och bra sätt definierat begreppet elektiv ventilation liksom dess passiva respektive aktiva form. De föredrar termen icke-terapeutisk ventilation för att klarlägga att respiratorbehandlingen i dessa fall inte sker för patientens skull, utan för att organdonation […]

Kokleära implantat vid 1 års ålder kan ge habilitering på nya villkor

Till nu har de flesta döva barn som fått kokleära implantat opererats relativt sent, som regel mellan 5 och 15 års ålder. Det torde då vara uppenbart att teckenspråket är oerhört väsentligt för dem. Om man nu börjar operera in kokleära implantat vid omkring 1 års ålder uppkommer en ny situation, som jag kallat »paradigmskifte«! […]

Mer forskning behövs om olika behandlingsformer – inklusive akupunktur

Klimakteriella besvär med framför allt värmevallningar och svettningar (vasomotorsymtom) är vanliga i västvärlden och behandlas ofta med kombination av östrogen och gestagen (HRT). Vissa kvinnor med besvär önskar inte sådan behandling, andra har på grund av biverkningar eller risk för biverkningar sökt alternativa behandlingsformer. Under de senaste åren har användningen av HRT minskat, sannolikt framför […]

Kontrollmetoden lika bra

I sin replik diskuterar Hammar och medarbetare vikten av forskning kring alternativa behandlingsmetoder vid klimakteriebesvär och där akupunktur har rönt stort intresse. Vad gäller mina synpunkter på diskussionen om placeboeffekter vill jag hänvisa till det som jag redan har skrivit kring detta [1, 2]. I stället vill jag fokusera på ett par andra kärnfrågor som […]

Döva barn bör få lära sig både teckenspråk och svenska

I Läkartidningen 38/2004 (sidorna 2863-4) sammanfattar professor emeritus Per-Gotthard Lundquist ett utlåtande han avgivit till Socialstyrelsen angående kunskapsläget om kokleära implantat hos barn. Huvudfokus ligger på frågan huruvida implantaten bör vara bilaterala eller ej, men också konsekvenser för undervisningen av barnen berörs. Skralt kunskapsläge Som språkforskare är jag bekymrad över hur litet vi egentligen vet […]

Leder ett nationellt kvalitetsregister för diabetes till bättre medicinsk kvalitet?

Svenska Diabetesförbundets ordförande Stefan Leufstedt uppmanar i ett inlägg i LT 6/2005 [1] sjukvårdshuvudmän och profession till insikt om det gemensamma ansvaret för att Nationella diabetesregistret (NDR) blir nyckeln till bättre resultat inom diabetessjukvården. Med jämna mellanrum förs en ofta, men inte alltid, klokt ifrågasättande debatt om huruvida stora och arbetskrävande insamlingar av kvalitetsdata verkligen […]

Skrota landstingsmonopolen nu!

Det svenska politiska landskapet är världsunikt på vissa sätt. En kringvandrande ornitolog kan få se märkliga fåglar häcka. Ibland visar sig de mest otroliga djur, sådana som är utdöda sedan länge i andra ekosystem. Årets avtalsdans Denna vår träffades några stora fåglar och utförde en rituell dans. Jag syftar på den avtalsrörelse som avslutades den […]

Sprickorna inom barn- och ungdomspsykiatrin måste repareras

Alltsedan början av innevarande år har situationen för de apatiska flyktingbarnen varit föremål för ett omfattande och delvis förvirrat professionellt, politiskt och massmedialt engagemang. Den klargörande rapporten i Läkartidningen 17/2005 var därför synnerligen välbehövlig [1]. Barnläkarföreningens arbetsgrupp I enlighet med läkaretiska principer har Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn verkat för att ändra på migrationsministerns och […]

Ersätt HSANs bestraffningskoncept med modern skadeprevention

I LT 12–13/2005 (sidorna 966-74) refereras ett antal anvarsärenden som vittnar om undermålig funktion hos HSAN. Detta är inget nytt. Vi har sett anmärkningar utdelas då inget uppenbart fel har begåtts, men även bevittnat att grava händelser, som borde ha lett till påföljd, lämnas utan åtgärd. Vi vill nu föra diskussionen vidare och ifrågasätta HSANs […]