Denna webbplats vänder sig till läkare

Nationell registerdatabas rubbar förtroendet

Läkarförbundets ordförande Marie Wedin kommenterar i ett e-brev en artikel av 29 allmänläkare [1]: »När det sedan som på vår ortopedklinik kopplas ersättningssystem till procentuell måluppfyllelse av registrering och följsamhet blir det riktigt tokigt.« Hon syftar på »att ersättningar i allt högre utsträckning kopplas till registerdata«. Ordföranden har även tidigare påpekat att förenklade mått i […]

Marknadsföringen ska granskas

Håkan Mobackens inlägg angående Duac innehåller två huvudfrågor, dels hur produktresumén uppdateras och vem som gör faktagranskningen, dels ett ifrågasättande av marknadsföringen. Beträffande produktresumén så är marknadsförande företag skyldigt att föreslå änd­ringar i denna om nya ­vetenskapliga resultat gör informationen vilseledande. Ändringar kan givetvis också initieras av Läkemedelsverket, men då vi inte kan förväntas kunna […]

Marknadsföringen bygger på godkänd produktresumé

Den godkända produkt­resumén ligger till grund för vår marknadsföring. Produktresuméns innehåll är evaluerat och godkänt via en s k MRP (mutual recognition procedure), inkluderande 22 länder i Europa. LEO Pharma är nationell representant i Sverige för produkten, och förslag till förändring kan förmedlas av oss till innehavaren av marknadsföringstillståndet (Stiefel/Glaxo). Läs även Marknadsföring av i dag: […]

Marknadsföring av i dag: Hur 3 blir 4, och är produktresumén för Duac pålitlig?

Den senaste tiden har LEO Pharma distribuerat en 4-sidig broschyr som handlar om Duac, ett utvärtes läkemedel mot akne. Preparatet innehåller en kombination av klindamycin och bensoylperoxid, och det är godkänt för lätt–måttligt svår akne. Det finns fyra patogenetiska faktorer att ta hänsyn till vid akne: follikulär hyperkeratinisering i talgfollikelns utförsgång, Propionibacterium acnes, inflammation och […]

Svensk sjukvårdspersonal i Afghanistan förtjänar uppskattning

Gunnar Olofssons debatt­artikel i LT 5/2011 (sidan 215) med frågan »Vad gör svenska läkare i Afghanistan?« gör det angeläget att förtydliga Försvarsmaktens roll, uppdrag och verksamhet i nämnda insats. Vi tar här upp de mest uppenbara felaktigheterna samt fokuserar på de teman som vi anser vara centrala. Den kontinuerliga förändring som omvärldsbilden uppvisar, och har […]

Disulfiram bör med på »Kloka listan« – för patienternas bästa

Det är med stor tillfredsställelse som vi finner att kollegerna Johan Franck och Carl-Olav Stiller »i grunden är positiva till användning av disul­firam för behandling av alkoholberoende« och att de anser att »disulfiram kan ha positiva terapeutiska effekter«. Sålunda är vi ju helt överens, och det är därför ytterligt förvånande att de trots detta inte […]

Disulfiram kan vara effektivt, men kräver övervakad behandling

Jörgen Engel m fl vänder sig i LT 19–20/2010 (sidorna 1319-20) mot beskrivningen av disulfiram i Läkemedelsboken, och mot det faktum att preparatet inte längre är upptaget på Stockholms läns läkemedelskommittés »Kloka listan«[1]. Vi tackar för värdefulla synpunkter och vill framhålla att vi i grunden är positiva till användning av disulfiram för behandling av alkoholberoende. […]

Förslagen har brett stöd

En vision är en förhoppning om framtiden. Vi trodde att Bengt Järhult skulle se det humoristiska i att även inkludera en distriktsläkare från Ryd i denna dröm. Även om Bengt inte vill vara del i denna dröm så är vi – efter att ha talat med mängder av läkare, inklusive distriktsläkare – övertygade om att […]

Kritiska frågor saknas i översynen
av de nationella kvalitetsregistren

Att i mellanmänskliga relationer utnyttja andra för sina egna syften är förkastligt. Är det bättre när så sker i offentliga utredningar beställda av Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och landsting? SBU:s direktör Måns Rosén har i översynen av de nationella kvalitetsregistren, »Guldgruvan i hälso- och sjukvården« [1], i ett kapitel om sin vision 2015 gjort mig […]

Överens om synen på diazepam och eklampsi

Vi vill tacka för intresset och uppmärksamheten som vår artikel väckt och vill inledningsvis klargöra att våra åsikter inte går isär vad gäller användningen av diazepam vid eklampsi. Anledningen till att vi inkluderade preparatet är att det (oförtjänt) levt kvar i svensk terapitradition som ett medel mot eklamptiska kramper. I bland annat Läkemedelsverkets rekommendationer från […]

Ge rätt behandling vid eklampsi!

Replik på ABC-artikeln om preeklampsi i Läkartidningen 51–52/2010 (sidorna 3288-92) av Sebastian Gidlöf och Henry Nisell. Vi reagerar mot att diazepam, fortfarande, rekommenderas vid akut behandling av eklampsi. Diazepam med sin långa halveringstid kan ge både andningsdepression och sedering, framförallt i kombination med andra farmaka som exempelvis magnesiumsulfat. Dessutom blir patienten svårare att bedöma post­iktalt […]

Valfrihet i psykiatrin – ett misslyckat projekt

I mitten av 1990-talet införde hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf) i Stockholms läns landsting (SLL) valfrihetsregler i psykiatrin. I december 2000 fastställde SLL att patienter i psykiatrin, i likhet med andra patientgrupper, skulle få välja eller byta vårdgivare inom den frivilliga psykiatriska vården, oavsett patientens bostadsort. I undantagsfall kunde valfriheten nekas av strikt medicinska skäl. […]

Stärk patient–läkarmötet

Jonas Sjögreens kritik av Socialstyrelsens riktlinjer om levnadsvanor (LT 51-52/­2010, sidan 3298) pekar på ett problem som ligger under ytan i svensk sjukvårdsdebatt. Det handlar om avvägningen mellan å ena sidan styrning av läkarens verksamhet och å andra sidan läkarens frihet att individualisera diagnostik och behandling i den konkreta kliniska situationen. I många akuta och komplicerade […]

Blodtryck och diabetes typ 2: ACCORD-studiens resultat måste respekteras

Vår medicinska kommentar om blodtrycksmålen vid typ 2-diabetes i Läkartidningen 47/2010 (sidorna 2946-7) har vållat debatt, vilket ju är en bra sak. Vi tackar Staffan Björck för hans inlägg (LT 49/2010, sidorna 3146-7) och är överens med honom om att blodtrycket är en av de viktigaste modifierbara riskfaktorerna vid typ 2-diabetes. Dock har vi olika […]

Fungerande apoteksverksamhet?

I »Information från Läkemedelsverket« 6/2010 står det att vi nu efter apoteksmarknadens avreglering har »en fungerande apoteksverksamhet«. Min tolkning av texten är att Läkemedelsverket anser att vi numera fått en förbättrad och välfungerande apoteksverksamhet till skillnad från den tidigare monopolsituationen. Verkligheten ser dock annorlunda ut. I tidnings- och TV-reportage (29/12 2010) har både patienter och […]

Skillnaden mellan avsikt och insikt

Karlsson och Strang anser (LT 3/2011, sidan 97) att vi är kritiska till den palliativa vården. Det stämmer i den mån man där, i en situation som den vi talar om, betraktar uppehållande av liv som överordnat uppgiften att lindra lidande. Om målet för den palliativa vården uppfattas så får döende patienter lida i onödan. […]

Vad gör svenska läkare i Afghanistan?

Enligt Försvarsmaktens webbplats genomför man nu en genomgripande reformering av försvaret, från det tidigare skalförsvaret av svenskt territorium till »flexibla och tillgängliga insatsförband som kan användas både nationellt och internationellt i snabba förlopp«. Den internationella verksamheten ökar »genom samverkan med and­ra länders militära styrkor på platser där oro och kriser uppstår« och på så sätt […]

Anmälningsplikt för kränkningar bör inkluderas i lex Maria

I LT 13/2007 (sidorna 1005-6) publicerades ett inlägg av Pontus Höglund med titeln »Varför ska Sarah men inte Maria bemötas värdigt?« där han ifrågasatte diskrepansen mellan att kränkningar ska anmälas enligt lex Sarah men inte enligt lex Maria. Höglund skrev: »Det är orimligt att människor äger olika rätt till värdigt bemötande beroende på vilken vårdform/­lagstiftning […]

Vården är inte en normal tjänstemarknad

Jag kan hålla med Nils Bruzelius om att stabila ersättningsmodeller är att föredra. Jag kan dock inte hålla med om att ersättning via vårdpeng, socioekonomi och hälsa är den rätta formeln. Debattören förkastar ersättningar baserade på vårdens innehåll, på prestation och vårdtyngd, vilket jag kan tycka är att kasta ut barnet med badvattnet. Vårdpengen är […]

Enkla och långsiktiga regler bör gälla för ersättningssystemen i primärvården

Vanligast är att ersättningen till vårdgivarna utgår i form av kapitation (vårdpeng). Det finns dock flera andra ansatser eller modifieringar. Få landsting använder sig enbart av en vårdpeng som grund för ersättningen [1-3]. En modifiering är att ersättningen, åtminstone till en del, baseras på antalet besök och på vårdens innehåll. En annan är ersättning på […]