Denna webbplats vänder sig till läkare

Vården är inte en normal tjänstemarknad

Jag kan hålla med Nils Bruzelius om att stabila ersättningsmodeller är att föredra. Jag kan dock inte hålla med om att ersättning via vårdpeng, socioekonomi och hälsa är den rätta formeln. Debattören förkastar ersättningar baserade på vårdens innehåll, på prestation och vårdtyngd, vilket jag kan tycka är att kasta ut barnet med badvattnet. Vårdpengen är […]

Enkla och långsiktiga regler bör gälla för ersättningssystemen i primärvården

Vanligast är att ersättningen till vårdgivarna utgår i form av kapitation (vårdpeng). Det finns dock flera andra ansatser eller modifieringar. Få landsting använder sig enbart av en vårdpeng som grund för ersättningen [1-3]. En modifiering är att ersättningen, åtminstone till en del, baseras på antalet besök och på vårdens innehåll. En annan är ersättning på […]

Läkarprogrammen måste skärpa handledningen av vetenskapliga projektarbeten!

Strax före jul beslöt den nya universitetskanslern om ett nytt kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning 2011–2014 [1]. Upprinnelsen var att regeringen ville koppla ersättning till kvalitet samtidigt som lärosätena ansåg att det gamla systemet var »odugligt« och alltför process-inriktat [2]. Därefter följde långa förhandlingar, bråk och avgångar. Slutresultatet är en modell där »resultat« står i fokus. […]

Bedöma arbetsförmåga inte lätt men ska göras av läkare

Arbetsförmåga och arbets­oförmåga är kanske mer ett politiskt än ett medicinskt begrepp. • Hur ont kan en anläggningsarbetare ha innan han inte längre förmår lägga asfalt? • Hur okoncentrerad behöver en polis vara för att man ska anse att han inte förmår hålla i ett förhör? • Vid vilken grad av oro kan en ortoped […]

Svårt klä begreppet arbetsförmåga i medicinska termer

Sambandet mellan sjukdom och arbetsförmåga är många gånger svårt att klarlägga. Avseende arbetsförmåga går det främst att urskilja tre variabler som samverkar med varierande dignitet. Den förs­ta handlar om individen (karaktär, livssituation, upplevda besvär, motivation etc), den andra är arbetssituationen (arbetsmiljö, arbetets art, belastning mm) och den tredje är samhällets attityder och spelregler (ersättningsmöjligheter). Medicinsk […]

Erbjud sederingsterapi när behov föreligger

Ingemar Engström och Gunnar Eckerdal (E & E) har reagerat på vår debattartikel »Sederingsterapi som förkortar livet – dråp eller adekvat vård?« (LT 45/2010, sidorna 2772-3) där vi argumenterar emot en arbiträr tidsgräns för sederingsterapi. E & E anser att tidsgränsen bör fasthållas vid en till två veckor före förväntad död (LT 51-52/2010, sidan 3297). Vi ska kort kommentera […]

Förbättrad antibiotikaanvändning i fokus
i regeringens patientsäkerhetssatsning

Smittskyddsinstitutet har fått i regeringsuppdrag att utvärdera patientsäkerhetssatsningen vad gäller antibiotikaförskrivning. För att nå målet 250 recept per 1 000 invånare och år krävs ökad följsamhet till rekommendationer. Fortfarande ses dock stora regionala skillnader som saknar medicinsk grund. I regeringens patientsäkerhetssatsning som lanserades den 16 december 2010 har arbetet för en rationell antibiotikaanvändning hög prioritet. Under […]

Patienternas uppfattning viktigast

»Vems värden ska accepteras – den palliativa vårdens eller patientens?« frågar sig Madeleine Leijonhufvud och Niels Lynøe i sin replik till vårt inlägg i Läkartidningen 50/2010. De menar att den palliativa vården är mer värdebaserad än evidensbaserad [1, 2]. Vi anser att Leijonhufvud och Lynøe målar upp en vrångbild av den palliativa vården och sedan […]

Tack, Marie Wedin!

Det bådar gott att Marie Wedin blivit vald till ny ordförande för läkarnas fackförbund. När hon skriver att det som antalet patientbesök per läkare beskriver utgör endast en del av arbetet med och för patienterna (LT 50/2010, sidan 3224), och att det behövs andra mått för att fånga in vad som ger mest patientnytta, ja, […]

Förhållandena är de motsatta

Kopplingarna mellan Zazzio, mig och Irradia, som Ulf­endahl beskriver som jäv, är de motsatta. Alla kopplingar finns beskrivna i mitt e-brev 2010-12-19 till LT. Zazzios studie utfördes innan jag kände till Irradia. Jag var patient i studien. Min hyperakusi medförde smärta vid 40 dB. Hörselvården hade och har ingen fungerande behandling att erbjuda.Jag fick de […]

Jäv ska alltid deklareras tydligt

Från vårt perspektiv finns det ett tydligt jävsförhållande mellan författaren och referatet i detta fall. Våra författaranvisningar anger tydligt vad som gäller för deklaration av jäv. Det aktuella fallet belyser generella frågor och problem kring jävsdeklarationer, något som vi ofta diskuterar internt. Alla författare är skyldiga att deklarera jäv, och om jäv saknas ska detta […]

Vem som sagt vad om den palliativa vården

Skröder, Fürst och Todoulos anser i LT 51–52/2010 (sidan 3304) att jag framför kränkande uttalanden om den palliativa vården i min reflexion om Kierkegaard och den palliativa vården (LT 49/ 2010, sidorna 3153-5). De aktuella uttalandena var emellertid citat från Claes Brittons bok »Min mamma är död«. Bokens sista kapitel ­består av en intervju med […]

Detta är för jävigt

På avdelningen Nya Rön i LT 50/2010 (sidan 3199) pub­licerades ett referat av en artikel i tidskriften Photomedicine and Laser Surgery [Zazzio M. Photomed Laser Surg. 2010;28:371-7]. I referatet, som hade titeln »Behandling med god effekt på hyperakusi«, beskrivs hur överkänslighet för ljud med gott resultat behandlats med pulserande elektromagnetiska fält och biofotostimulerande laserljus. Eftersom […]

Har Vetenskapsrådet en dold agenda – eller har jag missat något i instruktionen?

Att skriva en forsknings­ansökan till Vetenskapsrådet (VR) är en grannlaga uppgift. För att ha en chans ska man inte bara ha ett bra projekt, utan ansökan ska dessutom vara välskriven. Många äro kallade och få belönade, så det gäller att bevisa sin innovationskraft, kreativitet, kompetens och att man har ett ytterst kompetent team runt sig. […]

Glöm inte faktorerna omognad och psykosociala svårigheter

Entusiasm för diagnostiska etiketter kan leda till att tillstånd inom utvecklingens normalvariationer omformuleras till störning eller till och med sjukdom. Sannolikt får åtskilliga stökiga och okoncentrerade barn felaktigt dia­gnosen ADHD och ibland ­farmakologisk behandling – omognad och psykosocialt betingad oro har då medikaliserats. Till detta bidrar svagheterna med DSM-diagnosens teori och praktik, kanske också att […]

Nej, Vetenskapsrådet har ingen dold agenda!

Precis som Lars Agréus skriver i sitt inlägg är det en grannlaga uppgift att inge en ansökan till Vetenskapsrådet. Konkurrensen är mycket hård, och många bra ansökningar kan tyvärr inte ges det stöd som man skulle önska. Jag kan inte här gå in i detalj på den bedömning som gjorts av Lars Agréus ansökan mer […]

Ingen anledning ändra riktlinjerna

I Läkartidningen 45/2010 (sidorna 2823-4) framförde Högberg och medförfattare kritik mot Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsen svarade i samma nummer. Nu upprepar de sin kritik. Socialstyrelsen har gjort en annan bedömning av de studier Högberg och medförfattare hänvisar till, inklusive den av Trowell et al (2007), vilket framgår av det vetenskapliga underlaget […]

Socialstyrelsens anvisningar bör fortfarande revideras

Anders Tegnell, Mårten Gerle, Anne-Liis von Knorring och Gerhard Andersson har å Socialstyrelsens vägnar avböjt vår anmodan om att för revision dra tillbaka rekommendationerna om behandling av deprimerade unga [1, 2]. Vår replik tar upp frågorna om behandlingseffekt, suicidalitet och svår depression. Tegnell och medförfattare hävdar att det ger hög studie­kvalitet att sortera bort dem […]

Patientens försämringstillstånd inte känt

Svar till Anders Holmquist, som skrev inlägget »Intensivvårdad patient uppmanas inställa sig för arbetsprövning«, LT 50/2010 (sidan 3185). Jag håller med dig om att det låter som en illa vald tidpunkt att delge patienten ­sådan information, men Försäkringskassan bedömer utifrån befintligt underlag, och i detta fall verkar det som att vi inte kände till din […]

Riktlinjer om levnadsvanor står i strid med beprövad erfarenhet

Socialstyrelsens satsningar på att ge ökad tyngd åt levnadsvanornas betydelse för hälsa och sjukdom är ett välkommet initiativ och borde ge ett starkt stöd för allmänmedicinen, som alltsedan provinsialläkarväsendet gjort viktiga insatser för ­folkhälsan. Den nationella patientenkäten hösten 2009 bekräftar att dagens allmän­läkare lägger stor vikt vid levnadsvanefrågor. Resultaten visar att 91–97 procent av dem […]