Denna webbplats vänder sig till läkare

Peritoneal karcinos kan ha lika god prognos som primär koloncancer och bör handläggas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet

När man som ung kirurg konfronterades med en buk med peritoneal karcinos var detta det mest »inoperabla« man kunde tänka sig, och den seniora kirurgens budskap var alltid att man skulle sy ihop, möjligen göra någon palliativ kirurgi och eventuellt överväga cellgiftbehandling. Vi vet i dag att detta är fel och att utvecklingen har sprungit ifrån […]

Nej, disulfiram (Antabus) är inte det »udda preparatet«

I Läkemedelsboken 2009–2010, i kapitlet om beroendetillstånd på sidan 1011, står det att läsa under rubriken »Farmakologisk långtidsbehandling med återfall«: »Akamprosat och naltrexon är likvärdiga – disulfiram är det ’udda’ preparatet med svagast evidens utifrån moderna kriterier.« Även Stockholms läns landsting nedvärderar värdet av disulfirambehandling då man på Kloka listan inte längre rekommenderar preparatet. Vi […]

Slutsatser om antidepressivas effektivitet vid lindrig till måttlig depression bör vänta

En metaanalys av kliniska prövningar av antidepressiva läkemedel publicerades nyligen i JAMA [1] och har uppmärksammats i medierna (bland annat under Nya rön i LT 8/2010, sidan 498). Meta-analysen hade inte kunnat påvisa några signifikanta skillnader i effekt mellan ­läkemedlet och placebo för lättare eller medelsvårt deprimerade försökspersoner, endast för de svårast deprimerade. Författarnas slutsats […]

Upprörande att autistisk pojke vårdades i »cell«

Länsstyrelsen i Uppsala län publicerade i höstas rapporter över inspektioner av sex gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning där man använde tvång mot enskild person. I en av gruppbostäderna vårdades pojken G. Han hade diagnosen autism med beteendeproblem och skadade både sig själv och and­ra. Elva år gammal flyttade han år 2007 enligt handikapplagen LSS in […]

Sjukvårdens tulipanaros?

Vårt land behöver både allmänläkare i öppen vård och specialister i den slutna. Därom kan endast enighet råda. Det är alltså en fråga om både–och, inte om antingen–eller. Svensk sjukvård kan inte klara sitt uppdrag utan båda dessa kategorier av läkare. Kraft behöver då läggas på ett ökat utbyte mellan sluten och öppen vård i […]

Underlaget svagt – utvärdering kan eventuellt leda till omprövning

En expertgrupp tog på Socialstyrelsens uppdrag fram underlag till en rekommendation för att förebygga tidigt debuterande GBS-infektion hos nyfödda. Gruppen förordade en riskbaserad strategi före den amerikanska modellen med generell GBS-screening. Den studie som publicerades 2002 [1] och som utgör grunden för allmän screening i USA har metodologiska svagheter. Det är en retrospektiv undersökning där […]

Förhastat av Socialstyrelsen att avfärda allmän screening

Grupp B-streptokocker (GBS) är sedan 1970-talet ­ledande agens vid allvarliga neonatala infektioner, speciellt pneumoni, sepsis och meningit. Trots kraftig nedgång under 1980- och 1990-talen kvarstår problem sammanhängande med dessa infektioners fulminanta natur och risk för bestående men. Vaccin mot GBS ännu inte är tillgängligt, och man kan ställa frågan om nuvarande metoder för prevention är […]

»Läkare som uttalar sig offentligt får betänka sitt ansvar«

Att synas i massmedierna har inte någon hög status bland kollegor. Råkar man forska inom ett område som intresserar allmänheten, t ex om en mycket vanlig och allvarlig sjukdom, finns risk att man syns alltför ofta. Å andra sidan har allmänheten rätt att veta vad som sker inom forskningen, och det är därför rimligt att man […]

»Övervägande positiva erfarenheter av att framträda i massmedierna«

Jag har vid ett par tillfällen tydligt fått erfara hur moderna massmedier ger stora möjligheter att informera om angelägen forskning, men också att det budskap man söker nå ut med kan förvanskas på vägen. Detta kan vara bekymmersamt och grannlaga då universiteten har den s k tredje uppgiften att informera allmänheten om forskning, vid sidan av […]

»Enkla« mått ökar risken för felorientering

Som verksamma distrikts­läkare anser vi att kvalitetsgranskning och kvalitetsutveckling i överblickbar skala är nödvändiga uppgifter för primärvården. Vi som försökt ägna oss åt det genom åren tar tacksamt emot användbara redskap för att kunna genomföra sådan granskning. Ett grundläggande problem med de kvalitetsregister som förordas och får medel av Sveriges Kommuner och och landsting (SKL), […]

»Borde inte yttrat mig«

Jag tror att vi står på samma värdegrund Staffan Bergström (SB), Irène Nordgren (IN) och jag. Också då det gäller de svåra frågorna om rät- ten till abort och preventivmedel tror jag att vi är överens. Det arbete IN bedriver inom sin organisation är lovvärt och förhoppningsvis kommer det att påverka katolska kyrkans syn på […]

Staffan Bergströms vanföreställningar

Redan 1968 framförde den nordiska katolska biskopskonferensen skarp kritik mot Vatikanens förbud mot artificiella preventivmedel. I flera publikationer instämde jag i kritiken, exempelvis i boken »Människan inför livsfrågorna« (Verbum 1989): »Om t ex äktenskapets bestånd eller barnens goda livsbetingelser står på spel, kan man anse det vara legitimt att använda preventivmedel för att begränsa barnantalet«. […]

Katolsk övertygelse om »Vatikanens ­vanföreställningar«

Irène Nordgren är en ovanligt modig och ärlig medmänniska, dessutom katolik. Hon talar i sitt inlägg i LT 12/2010 (sidorna 848-9) öppet till läsarna om »Vatikanens vanföreställningar« och syftar på det märkliga att vissa katoliker, t ex Erwin Bischofberger, är starkt (opportunistiskt) kritiska mot fundamentalistiska abortmotståndare men samtidigt tiger om Vatikanens motstånd mot preventivmedel. Den tystnaden […]

Den olösta konflikten i skilda världar

Som »käbbel« avfärdar den katolska läkaren Elisabet Finné (EF) i LT 12/2010 (sidorna 849-50) sin läkarkollega Staffan Bergströms vilja att problematisera postulatet att »livet börjar vid befruktningsögonblicket«. Samtidigt gör EF reklam för boken »Den svårlösta konflikten – Om den ofödda männi­skan« i vilken tio olika författare belyser abortdebatten ur olika synvinklar och vars syfte bl […]

Processorienterat arbetssätt på akuten ger kortare ledtider

Vi har med stort intresse läst reportaget om »lean« i Läkartidningen 15/2010 (sidorna 964-7) där det efterlyses vetenskapligt stöd för att lean verkligen är till nytta i sjukvården. SBU har nyligen publicerat rapporten »Triage och flödesprocesser på akutmottagningen« . Rapporten, som är en systematisk litteratursammanställning för perioden 1966 till och med mars 2009, belyser bland […]

Patienterna förlorarna
när överlåtelser försvåras

Den 1 april 2009 åter­infördes rätten till så kallad ersättnings­etablering. I samband med detta genomfördes även ändringar i lagen om läkarvårdsersättningen (LOL, »taxan«), vilket fick till följd att rätten att överlåta sin etablering dessvärre fick undantag. Undantagna från lagen om ersättningsetablering blev »de läkare som redan har eller kan få rätt till offentlig ersättning för […]

Många hot mot president Obamas sjukvårdsreform

Demokraten Nancy Pe­losi, talman i den amerikanska kongressens representanthus, spelade en viktig roll i de segslitna diskussionerna för att ena demokraterna i att rösta igenom den amerikanska sjukvårdsreformen trots republikanernas motstånd. Ingen ­republikan röstade för reformen. Alla större sociala re­former som New Deal, Social Security och Medicare har röstats igenom av båda par­tierna. Många är […]

Sverige (och Europa) behöver en behandlingsforskningsfond!

Behandlingsforskning är den del av klinisk forskning som rör ­studier av effekter av olika behandlingar av olika sjukdomstillstånd. Ett område som försummats både av statliga forskningsfinansiärer och av akademin. De statliga forskningsfinansiärerna har visat ointresse genom att ­fokusera endera på grundforskning (Vetenskapsrådet, VR) eller på tekniska innovationer (Vinnova). Akademin har å sin sida betraktat behandlingsforskning […]

Impopulärt systemskifte hos allmänläkarna i Värmland

De olika vårdvalsreformer som nu genomförs i Sveriges landsting är resultatet av lagen om valfrihetssystem (LOV). Redan 1994 gav dock hälso- och sjukvårdslagen alla som så önskar rätt att välja en fast läkarkontakt. Som en anpassning till det infördes i Värmland år 2005 ett familjeläkarsystem (FLS), baserat på listning av invånarna hos enskilda läkare, vilket […]

Kvalitetsregistren utgår inte från primärvårdens verklighet

Kvalitetsdebatten går vidare. Allt fler infallsvinklar på vad som kan registreras och följas upp uppmärksammas av allt fler. Allt fler beskriver tolkningar av kvalitet i vården, och allt fler tar sig rätten att ensidigt bestämma vad som är kvalitet. Initialt kom de första trevande monodiagnostiska registren gällande diabetes, ­kroniskt obstruktiv lungsjukdom/astma och hjärtsjukdomar som raskt […]