Denna webbplats vänder sig till läkare

Fick svar från socialministern om privatläkarna

Angående vårdval i Stockholms läns landsting. I brev till landstingsledningen har jag redovisat konsekvensen av ett genomfö­rande av vårdvalsreformen enligt landstingets intentioner. Dessa är väsentligt mer rigorösa än de i Region Skåne. Omfattningen av verksamheten är cirka 115 läkare med specialitet i allmänmedicin och cirka 320 000 besök årligen samt övriga specialist- läkare med omkring hälften […]

Det vi kritiserar är den standardiserade tillämpningen

Andréasson och Romelsjö slirar i resonemanget! Med screening avses medicinska undersökningar av individer i en population för att diagnostisera en sjukdom utan att individerna i populationen uppvisar några symtom på sjukdomen. Alltså gör man det på alla utan urskiljning och utan att »fråga om lov«. Det är just tillämpningen av ett standardiserat alkohol-screeningsinstrument som vi […]

Större oenighet än det verkar?

I sin replik »Screening kan stjälpa mer än den hjälper« till vår kommentar »Screena och ge individuellt stöd – och glöm inte kvinnorna och sjuksköterskorn(båda i Läkartidningen 50–51/2009, sidorna 3441 och 3441–2) skriver Hedberg m fl: »Många patienter i primärvården utan missbruk eller beroende söker för symtom som kan vara alkoholrelaterade – exempelvis högt blodtryck, […]

Klinisk forskning får inte framstå som ett nödvändigt ont

Såsom nybliven läkare och doktorand läste jag med intresse Olle Stendahls medicinska kommentar i LT 46/ 2009 (sidan 3066) om klinisk forskning. Stendahl framhåller vikten av att mer aktivt skapa ett tidigt engagemang bland unga läkare kring forskning. Han tar även upp problemet med att forskningen kan ses som »ett hinder i karriären«. Jag håller […]

Låt forskningserfarenhet ånyo vara en merit för högre tjänst vid universitetssjukhus!

Vikten av att stärka den ­kliniska forskningen är de ­senaste åren omvittnad. Så ­poängteras betydelsen av att locka unga, kliniskt verksamma läkare till forskning av Olle Stendahl nyligen i Läkartidningen [1]. Flera goda förslag till stimulans läggs fram. I den allmänna diskussionen saknar jag en väg till lösning som består i att disputation/docentur åter görs […]

Snus – inget effektivt alternativ vid rökstopp

Varför använda snus när det finns andra effektiva sätt att bli rökfri? Det är en fråga som bör ställas när snus förs fram som ett alternativ till att röka. I dag vet vi att det finns flera effektiva metoder för att lyckas med ett rökstopp. Men varför ställer inte alla frågan om de effektiva alternativen? Motivet […]

Försiktighetsprincipen ­och ett institut på villovägar

Alla larmrapporter om hälsorisker till trots har den svenska befolkningen en medellivslängd som överträffar de flesta andra länders. Statens folkhälsoinstitut bidrar förvisso på ett föredömligt sätt till främjandet av en gynnsam utveckling av svenska folkets hälsa. Institutet har en central roll inom flera viktiga områden. Verksamheten är mångfacetterad och omfattar även uppgiften att utgöra »ett […]

Vi ska informera om riskerna

Statens folkhälsoinstitut har aldrig påstått att snusning är lika farligt som rökning. ­ I jämförelse med rökning framstår de allra flesta produkter och beteenden som »mindre farliga«. Det betyder inte att de godkänns eller tolereras av samhället eller av hälso- och sjukvården, oavsett om det gäller kemikalier, livsmedelstillsatser eller risker i arbetsmiljö och trafik. Allvarliga […]

Folkhälsoinstitutets replik missvisande

Generaldirektörerna vid Folkhälsoinstitutet (FI) och Socialstyrelsen har reagerat häftigt på mitt debattinlägg om försiktighetsprincipen och inställningen till det svenska snuset. Jag hade dock väntat mig en mer saklig respons. Jag har ingalunda bestridit myndigheternas skyldighet att upplysa om allvarliga hälsorisker, men man kan därvid inte åberopa försiktighetsprincipen vid tolkningen av vetenskapliga data. Följderna av påbjudna […]

Man ska’nt drepa vona

Rubricerade uttryck, som är dialektalt (Färila, Hälsingland), är ett visdomsord: Man ska inte döda hoppet. (Jämför det åldriga substantivet vån = möjlighet som man hoppas på.) Det har blivit »inne« inom dagens sjukvård att man ska vara »rak« mot patienten, som bör få veta sanningen om en allvarlig sjukdom, säger man. Och det är bra, […]

Hur kan vi förbättra hälsan hos utsatta grupper?

Vid ett sektionssymposium anordnat av Svensk socialmedicinsk förening vid 2009 års riksstämma diskuterades hur man kan förbättra hälsan bland utsatta grupper. Presentationerna tog utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och berörde strukturella hinder och hinder i bemötande för god vård och bättre hälsa bland utsatta grupper. Eftersom dessa frågor kan vara av övergripande intresse inom läkarkåren […]

Riskfyllt kombinera klopidogrel med protonpumpshämmare?

I slutet av augusti uppdaterades produktresumén för klopidogrel (Plavix) med information om möjlig interaktion med protonpumpshämmare (PPI) [1]. Konsekvensen kan bli en minskad effekt av klo­pidogrel på grund av PPI-medierad ­hämning av leverenzymet CYP2C19. Bakgrunden ­presenterades i Läkemedels­frågan i Läkartidningen 43/2009 (sidorna 2776-7) med slutsatsen att omeprazol ökar risken för hjärtinfarkt [2]. Upprinnelsen, i korthet, […]

Mängden kvicksilver i Pandemrix är inte förenad med ökad hälsorisk

Läkemedelsverket har publicerat en sammanfattning av kunskapsläget kring kvicksilver i vacciner [1]. Vi anser att detta dokument ger en balanserad bild av de risker som finns med tillsatsen av tiomersal i Pandemrix. Det är vidare helt i linje med de slutsatser som dragits av andra hälsomyndigheter (EMEA, WHO, FDA) [2-4]. Tiomersal, en organisk kvicksilverförening där […]

Desinformation om biverkningsriskerna för barn och foster med tiomersal i vaccin

Läkemedelsverket skriver på sin webbplats: »Tiomersal har ingått i vacciner sedan 1950-talet, och flera miljarder doser har givits under åren. Mängden kvicksilver i en dos vaccin, 2,5 mikrogram, ligger betydligt under vad man normalt får i sig via födan under en vecka, och långt under den nivå som anses säker för alla individer.« Man jämför […]

Screening kan stjälpa mer än den hjälper

Vi är helt eniga med Andréasson och Romelsjö om att evidensbaserad medicin (EBM) och värdebaserad medicin (VBM) inte nödvändigtvis står i motsats till varandra. VBM är ett resultat av att ett renodlat EBM-baserat handlande kan komma i konflikt med patienters värderingar – exempelvis när patienter föredrar livskvalitet fram för livskvantitet. Vår poäng är att en […]

Måste vägen till legitimation gå via AT?

Som student är det ­efter en lång utbildning dags att för första gången söka jobb. Ett jobb som är en förutsättning för att få den legitimation som krävs för att bli läkare »på riktigt«. Att få en av dessa nödvändiga AT-tjänster ter sig dock betydligt svårare och mer komplicerat än vad som är rimligt för […]

Ingen evidens för nyttan av ny policy vid asymtomatisk preexcitation

I Läkartidningen 47/2009 (sidorna 3176-8) argumenterar Schwieler och medarbetare utifrån två fall av preexcitation i hjärtat för att alla patienter, även asymtomatiska, med detta tillstånd bör erbjudas invasiv elektrofysiologisk undersökning och ablationsbehandling [1]. Man riktar också kritik mot Socialstyrelsens prio­ritering av denna undersökning (10 av 10, det vill säga lägst prioriterat på en 10-gradig skala) […]

Frågan om handläggning undviks

Tack för genmälet i denna för patienter med asymto­matisk preexcitation viktiga fråga! Tyvärr undviks grundfrågan, nämligen hur vi ska handlägga personer som undersökts med EKG av olika anledningar, och där man funnit preexcitation utan att personen ifråga anger symtom som kan kopplas till EKG-fyndet. Våra fallbeskrivningar är ägnade att understryka faran med preexcitation. Man skriver […]

Screena och ge individuellt stöd – och glöm inte kvinnorna och sjuksköterskorna!

I sitt inlägg om korttidsintervention för riskabla alkoholvanor (LT 43/2009, sidorna 2781-2) efterlyser Charlotte Hedberg och medförfattare utvärdering av en mer värdebaserad metod. Detta är en god tanke. Det är väl känt att forskningen om screening och »brief intervention« ännu inte kunnat omsättas i primärvården i större omfattning, vilket sannolikt i stor utsträckning hänger samman […]

Prednisolon påverkar Waran-medicinering

Fallbeskrivning. 77-årig man med kardiomyopati och hypertoni som sedan drygt 10 år är warfarinbehandlad med PK-INR stabilt kring 2,1 på dosen 16,37 mg/vecka. Ett flertal attacker av polymyalgia rheumatica har kuperats med högdos prednisolon (30 mg) avtrappat under några veckor. Sedan två år tillbaka har han underhållsdos av tabletter prednisolon 2,5 mg × 1. En ny […]