Denna webbplats vänder sig till läkare

Triage måste användas strukturerat

Ulf Nyman och Christer Hellekant ställer i Läkartidningen 28–29/2008 (sidorna 2037–8) en berättigad fråga kring triage på akutmottagningen. Har triage införts på grund av bristande resurser? Har sjuksköterskorna adekvat utbildning? I Sverige finns ett antal olika triagesystem, varav en del är »importerade« och vissa utvecklade i Sverige [1]. På de flesta akutmottagningar har man noterat […]

Fälld av HSAN för att inte ha undersökt patienten – vilken är lärdomen?

Den unga läkarens stora skräck har nu besannats. Jag har nu för första gången inte bara blivit anmäld till HSAN utan också fått en disciplinpåföljd i form av en erinran. Jag började läsa medicin i Lund 1994, disputerade 2005 och är legitimerad läkare sedan juni 2007. Efter legitimationen ville jag pröva mina vingar innan jag […]

Vem har förstått kritiken av WHI-studierna?

Anledningen till att jag skrev min artikel är att det tydligen inte gjorts en ordentlig källkritik av WHI-studierna. Högfett–lågkolhydratanhängarna har inte gjort det heller. Kostmålen uppnåddes inte. Fettintaget sjönk inte tillräckligt. Frukt- och grönsaksintaget steg inte tillräckligt. Intaget av spannmålsprodukter var i stort sett oförändrat. Det skulle varit förvånande om man sett någon effekt när […]

Tröttsamt skjutande mot pianisten
när budskapet inte passar

I en debattartikel i Läkartidningen 37/2008 (sidan 2498) kritiserar professor Gunnar Johansson vid Statens folkhälsoinstitut de uppmärksammade koststudierna inom Women´s Health Initiative (WHI) som publicerades i JAMA den 7 februari 2006. En något senkommen polemik, kan det tyckas. Uppenbarligen spelar dock dessa sammanlagt tre rapporter om den överraskande bristen på effekt av lågfettkost vid bröstcancer, […]

Smärtsamt enkelspårigt om fibromyalgi

Det är med tillfredsställelse vi kan läsa i Läkartidningen 35/2008 (sidorna 2328-34) att den reumatologiska och neurovetenskapliga professionen i Sverige – efter många år, ofta präglade av diskussioner om var detta tillstånd (eller är det en sjukdom?) ska placeras – äntligen visar denna stora patientgrupp välförtjänt intresse. Det är däremot inte självklart att vi utan […]

Alla kliniska prövningar kan användas i marknadsföring

Kommentar till artikeln »Kommersiella syften i kliniska studier bör redovisas« i LT 35/2008 (sidan 2319). Att läkemedelsföretag – liksom alla andra företag – behöver marknadsföra sina produkter och tjäna pengar borde inte vara en nyhet för någon. Det är dagens intäkter som finansierar morgondagens forskning. Läkemedelsföretagen utvecklar läkemedel. Om läkemedlet tillför nytta – vilket vi […]

Oroande att extremkost marknadsförs i sjukvården

I två artiklar [1, 2] bemöter Sundberg och medförfattare respektive Eenfeldt våra tidigare artiklar [3, 4] om extrem lågkolhydratkost som vi här kortfattat kommenterar. Debatten i Läkartidningen om kostråden har för vår del nu nått vägs ände. Uppenbart är att de olika aktörerna i debatten väljer att tolka data olika. Vi mäktar inte med att […]

Kostnaderna för läkemedel mot högt blodtryck kan och bör begränsas

Läkemedelsförmånsnämnden (LFN), numera TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har hittills gjort genomgångar av läkemedel inom fyra sjukdomsområden. Genomgångarna ingår i det prioriteringsarbete som pågår inom hälso- och sjukvården och som har till syfte att få ut så mycket hälsa som möjligt för de resurser som läggs på detta område. Dessa fyra genomgångar omfattar läkemedel som tillsammans […]

Blodtrycksexperter utan bindningar (?) kritiserar LFN

Fem blodtrycksspecialister förfasar sig i LT 35/ 2008 (sidorna 2345-6) över Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) beslut om begränsningar i subventionen av vissa blodtrycksmedel. Som allmänläkare med speciellt intresse för kardiovaskulära sjukdomar deltog jag i en expertgrupp som biträdde LFN med underlag för nämndens beslut. Som expert har man ingen beslutande roll men bidrar med sina kunskaper och […]

Annonskampanj urholkar Försäkringskassans trovärdighet

Försäkringskassans trovärdighet urholkas steg för steg. Den senaste annonseringen som mötte mig i Läkartidningen 34/2008, sidan 2249, fick mig att tappa hakan. Man deklarerar att »För att förklara den nya sjukförsäkringen så enkelt som möjligt har vi gjort den obegriplig för de flesta«. Och därefter meddelas att eftersom det inte är så roligt att läsa […]

Betydelsen av medicinska experter i domstolar

I september 2006 redogjorde jag i Läkartidningen [1] för det inkompetenta sätt som den engelska motsvarigheten till Ansvarsnämnden, General Medical Council (GMC), hade handlagt klagomål mot DP Southall och medarbetare. Ärendet gällde deras forskning rörande CNEP, Continouos Negative Extrathoracic Pressure. Jag slutade med att konstatera: »Southall och Samuels och deras medarbetare kan sålunda med gott […]

Försökspersoner i kliniska studier måste kunna lita på läkemedelsföretagen

Självklart måste läkemedelsföretagen tjäna pengar, men man kan tjäna pengar på många olika sätt, varav några är etiskt tvivelaktiga. Artik-larna i Läkartidningen beskrev ett exempel på hur det inte bör gå till; människor utsattes för livsfara för att de kommersiella intressena tog överhand. Läkemedelsföretagens syfte är att människor ska kunna erbjudas läkemedel som antingen botar […]

Provocerande start av warfarinbehandling

I en artikel i Läkartidningen hävdar Richard Schnell att man som bästa rutin kan inleda warfarinbehandling genom att första dagen ge dygnsdosen 15 mg och nästa dag 7,5 mg [1]. Det är 5–7,5 mg högre dos första dagen än vad som är brukligt. Genom en regressionsanalys har han bestämt förväntad underhållsdos beroende på INR-värdet (international […]

Varför förnekar »kostexperter« vetenskapen?

De senaste 6–7 årens forskning kring kostens sammansättning har i ljuset av även äldre arbeten visat att en kolhydratrik, fettfattig kost kraftigt ökar risken för fetma, metabola syndromet och diabetes [1]. Orsaken är att denna kost ofta leder till hyperinsu-linemi och insulinresistens. Följdsjukdomar till hyperinsulinemi inkluderar hjärt– kärlsjukdom [1, 2], njursvikt [3] och alzheimer [4]. […]

Hög tid för nytänkande i kostfrågan

Claude Marcus och medarbetare kom tidigare i Läkartidningen med en mängd invändningar mot lågkolhydratkost som behandling vid övervikt och diabetes typ 2 [1]. Närmare granskning visar att invändningarna i ett antal fall inte stöds av deras referenser, vilket jag framförde i en replik [2]. Denna, menar Marcus och medarbetare, var bara »ägnad att förvirra« [3]. […]

Women´s Health Initiative (WHI) dyr och misslyckad studie av kostintervention

Den 7 februari 2006 publicerade New York Times nyheten att Women´s Health Ini-tiative (WHI) resulterat i att ett minskat fettintag ger liten effekt på risken att få bröstcancer, ingen effekt på risken att få tjocktarmscancer, hjärt–kärlsjukdomar och slaganfall [1]. Därefter citerade stora delar av världspressen samma nyhet. WHI dietary intervention trial syftade till att minska […]

Kirurgkollegerna oroar sig med rätta över SBU

Lundakirurgerna Ekelund och Frederiksen påtalar i LT 35/2008, sidan 2350, att SBU kastar ut barnet med badvattnet när man underkänner kir-urgi som en effektiv behandling för feta sömnapnoiker (en i övrigt vanlig kombination). SBU har i sin analys av problematiken sållat bort ett antal artiklar, som påvisar god effekt av viktreduktion med kirurgi på sömnapné, […]

Fetmakirurgi vid sömnapné?
Effekten bör studeras i RCT

I debattinlägget »Bäst behandling vid fetma och obstruktivt sömnapnésyndrom är viktnedgång« (LT 35/2008, sidan 2350) ifrågasätter Mikael Ekelund och Sven Frederiksen urvalet av behandlingsstudier i SBU-rapporten »Obstructive sleep apnoea syndrome« [1, 2]. Grundkravet i SBU-rapporten var randomiserade, kontrollerade studier med minst 20 sömnapnépatienter och 4 veckors uppföljning. Ingen studie avseende fetmakirurgi uppfyllde dessa krav, och […]

Kvalitetssäkring inom psykiatrin äventyras genom kortsiktiga krav

I början av augusti 2008 kommer ett betydande antal köande patienter bosatta inom Stockholms län att erbjudas utredning med utvecklingsrelaterade neuropsyki-atriska frågeställningar. Utredningarna ska ske inom allmänpsykiatrin där de bor. De som tackar ja – valfrihet råder – slipper de båda fd länsövergripande utredningsenheternas köer. Att allmänpsykiatrin på sikt behöver utreda och behandla merparten patienter […]

Receptförfalskning i stor skala – vem bryr sig?

Dessa frågor har jag haft anledning att ställa sedan jag i januari i år blev bestulen på ett antal lösa klisteretiketter med mitt namn och min förskrivarkod. Bovarna kombinerade de i Tensta stulna recepten med mina klisteretiketter och lyckades under några veckor få ut ett stort antal flunitrazepamtabletter i Storstockholmsområdet. Antagligen har de flesta läkare […]