Denna webbplats vänder sig till läkare

Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas

Under senare år har en het debatt uppstått kring vilka kostråd som bör tillämpas vid viktnedgång och behandling av typ 2-diabetes, men även generellt för individer som vill förebygga sjukdom. Två paradigm har ställts emot varandra. »Traditionalisterna« har utgått från en balanserad kost med en energifördelningen motsvarande 50–60 energiprocent (E-procent) kolhydrater och 25–35 E-procent fett, […]

Behandlingsresultatet viktigare som kvalitetsmarkör än tillgängligheten

I en intervju i Läkartidningen 22/2008 (sidorna 1638-41) utvecklar sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt sin syn på sjukvården i Stockholm. Hon ger en nyanserad beskrivning av det för Alliansen så centrala begreppet vårdval. Filippa Reinfeldt betonar särskilt kvalitet i vården och att en av de viktigaste frågorna i dag är att »inför patientvalsmodeller göra olika kvalitetsparametrar, till […]

Gå vidare med jävsdeklarationerna

I Läkartidningen 17–18/ 2008 (sidorna 1310-2) deklarerar ett antal diabetologer utförligt »potentiella bindningar och jäv«. Vi ser positivt på detta. Läsaren kan väga in redovisningen i bedömningen av argumentationen. Varför inte gå vidare och göra likadant vid utformande av riktlinjer och rekommendationer, fastställande av målvärden och utvärdering av kvalitetsregisterdata från nationella diabetesregistret (NDR)! Något för […]

Hälso- och sjukvården får aldrig bli en okritisk marknadsplats

Olle Kjellin redogör i en debattartikel i Läkartidningen 22/2008 (sidorna 1633-4) på ett utförligt sätt för den ryske konstruktören Konstantin G Korotkovs förehavanden. Bedragare och oseriösa utövare finns i alla läger, framför allt i de områden där tillsyn, reglering och lagstiftning är som svagast. Det bästa motmedlet är information och utbildning, eftersom vi vet att […]

Blödningstid för preoperativ screening av ortognatkirurgipatienter

I Läkartidningen 17–18/ 2008 publicerades en klinisk översikt avseende blödningstidsbestämning (BT) och dess roll av Radulovic och medarbetare [1]. De granskade flera studier som rapporterade resultat vid utredning av blödningsbenägenhet inför njurbiopsi och leverbiopsi. Manno och medarbetare rapporterade att det inte var någon skillnad i blödning vid njurbiopsi vare sig patienterna hade normal eller förlängd […]

Har läkarna förlorat förmågan att tänka?

Läkaryrket är inte vad det har varit. Det är lätt för mig att säga, jag som steg av min karriär som läkare för mer än trettio år sedan. Det är inte bara jag som tycker det. Häromdagen hörde jag av unga läkarstuderande att de valt yrket för att det gav bra betalt, hade en säker […]

Snälla HSAN, använd retrospektoskopet med förstånd!

Ansvarsnämndens beslut är ofta föremål för kommentarer i Läkartidningen – och då menar jag inte redaktionens referat i sektionen »Patientsäkerhet« utan kollegornas reflexioner, vilka kommer ur en klinisk verklighet fjärran från HSANs myndighetsutövande, och där beslutens svepande formuleringar ifrågasätts. Som så ofta tidigare påpekats: om alla de »borde« som HSAN radar upp skulle tillämpas verbatim […]

Angående skattning av njur- funktionen (GFR) med formler

Lars-Olof Hansson och medarbetare tar i en artikel i Läkartidningen upp bestämning av njurfunktionen, dvs glomerulär filtrationshastighet (GFR), ur flera aspekter, bl a dess skattning från plasmahalterna av cystatin C och krea-tinin. Författarna framför åsikten att speciellt beräkningsformler baserade på kreatinin, t ex Cockcroft– Gault och MDRD-ekvationerna, är förenade med stor osäkerhet och riskerar att […]

Läkare som fick erinran för att inte ha varnat sin patient borde inte ha fällts!

I Läkartidningen 21/2008 (sidan 1586) sammanfattas ett HSAN-ärende (3402/07) där en kardiologkollega fick en erinran för att ha underlåtit att informera patienten om antibiotikaprofylax mot bakteriell endokardit (BE). Då det vetenskapliga underlaget för effekten av och nyttan med denna behandling i många fall är ytterst svagt, vilket nyligen resulterat i reviderade rekommendationer om när antibiotikaprofylax […]

Stressdrabbade kan komma igen efter lång sjukskrivning

Att samtidigt skifta millennium och byta vårdsektor från privat primärvård med geriatrisk profil till företagshälsovård i kommunal regi blev för mig ett kontrastfyllt möte med verkligheten bakom den då nyväckta diskussionen kring arbetslivets stigande stress och skenande sjuktal. Ett väntrum fyllt av stressdrabbade och redan långtidssjukskrivna medelålders kvinnor inom vård/ skola/omsorg. Plikttrogen, urkramad och dränerad […]

Säkerhetsdata före breddanvändning eller tvärtom?

I Läkartidningen [1] diskuterar Åke Sjöholm med flera vår värdering av två nya läkemedel vid diabetes mellitus typ 2, vilka enligt vår mening är otillräckligt dokumenterade över tid [2]. Att typ 2-diabetes ökar i hela världen innebär inte att nya läkemedel med begränsad dokumentation snabbt ska breddinföras. Av omtanke om våra patienter är det viktigt […]

Är problemet återkommande smärta hos barn väl beskrivet eller överdrivet?

Det är viktigt och angeläget att distriktsläkare, skolhälsovård och andra som är intresserade av barns hälsa engagerar sig i problemet återkommande smärta hos barn och ungdom. Därför är vi positiva till att distriktsläkarna Jan Håkansson, Margareta Söderström, Robert Svartholm och Peter Olsson i LT 19/2008 (sidan 1410) engagerat ifrågasätter vår beskrivning av återkommande smärtor hos […]

Hur frågar vi för att identifiera utsatta kvinnor?

I sina repliker (LT 20/ 2008, sidorna 1506-7) fortsätter Rådestad m fl att kalla anamnesfrågor gällande erfarenhet av partnerrelaterat våld för screening. Vi har i två separata svar (LT 20/2008, sidorna 1505-7) skrivit att begreppet i det här sammanhanget är problematiskt och missvisande av det enkla skälet att screening är en metod för att ställa […]

All psykiatri är neuropsykiatri

Om man alltså, som Göran Isacsson förtjänstfullt och med självklarhet argumenterar för i sitt inlägg i Läkartidningen 15/2008 (sidan 1120), definierar psykiatrin som »en medicinsk specialitet som arbetar med psykiska sjukdomar, sjukdomsprocesser som äger rum i hjärnan« – finns det då någon anledning att skilja ut vissa tillstånd/diagnoser och kalla dem »neuropsykiatriska« så som nu […]

Vad har psykoanalysen betytt för de psykiskt sjuka jämfört med biologisk forskning?

Om man i sin argumentation stöder sig på en referens kan man inte gömma sig bakom dess författare. Tar Kihlbom avstånd från de ord han citerar ur Kandels lärobok eller står han för dem? I det senare fallet borde han svara på mina frågor om vilken kulturell evolution som skulle kunna tävla med den biologiska […]

Huvudsyftet var att beskriva indelningen av hjärtinfarkt i de fem nya klasserna – beslutsgränsen inget nytt

Som tonårsförälder är jag van vid att få rättmätig och mindre rättmätig kritik. Jag beklagar om jag var oklar vid beskrivningen av variationskoefficientens betydelse vid definitionen av hjärtinfarkt och vill därför tacka Peter Eriksson för hans fina förtydligande av begreppet. Statistik är ett svårt ämne, men möjligen underskattar drEriksson läsarna av Riks-HIAs manualer och Läkartidningens […]

Ställ samma krav på psykiatrin som på andra medicinska specialiteter!

»Varför är det så viktigt för Göran Isacsson att begränsa psykiatrin till enbart medicinsk vetenskap?« frågade Tomas Böhm i Läkartidningen 21/2008 (sidan 1596). Psykiatrin är en medicinsk specialitet, är vad jag hävdat. Denna definition är viktig för att kvalitetssäkra psykiatrin. Samma krav måste ställas på psykiatrin som på andra medicinska specialiteter! En patient som söker […]

»Kandels ord, inte mina«

Isacsson försökte i sitt svar till mig i Läkartidningen 21/ 2008 (sidorna 1595-6) stödja sig på Eric Kandel, uppenbarligen utan att förstå hans text. I sin replik missar Isacsson ännu en gång. Han tror att satser jag refererade från Kandels ord kommer ur min egen fatabur. Isacsson skriver: »Lika häpnadsväckande är Kihlboms påstående att den […]

Oklart om nya definitioner av hjärtinfarkt

Professor Stefan Agewall redogör i Läkartidningen 16/2008 (sidorna 1192-3) för de nya definitionerna av hjärt- infarkt som utarbetats av European Society of Cardiology (ESC), American Heart Association (AHA), American College of Cardiology (ACC) och World Heart Federation (WHF) [1]. Agewalls beskrivning av konsensusdokumentet [1] blir dock närmast obegriplig när han skriver: »Hjärtinfarkt definieras som en […]

Inte heller ett pålitligt sätt att skatta njurfunktion … och ganska dyrt!

OBS! Denna artikel ur Läkartidningen nr 21/2008 publiceras här på lakartidningen.se i en längre version med tabeller och fullständig referenslista. I Läkartidningen nr 10/2008 berör Hansson och medförfattare ett viktigt område, när de uppmärksammar och ifrågasätter de metoder för bedömning av njurfunktion (glomerulär filtration, GFR) som i dag finns tillgängliga för den kliniskt verksamma läkaren. […]