Denna webbplats vänder sig till läkare

Kunskap på lerfötter

Vetenskapligt arbete är i grunden ett sanningssökande/kunskapssökande. Hederlighet och noggrannhet och ett kritiskt förhållningssätt genom alla steg i forskningsprocessen, inklusive presentation av metoder, data och deras tolkning, är därmed självklarheter. Eller borde vara det. Detta kan låta banalt eller naivt men är vad allmänheten/patienter/politiker/anslagsgivare/donatorer väntar sig av oss som har förmånen att få arbeta med […]

Symposium om globala hälsofrågor på årets stämma

Det är riktigt att Läkare för miljön tidigare sökt associerat medlemskap 1994 och 1996 men båda gångerna hänvisats till sektionen för arbets- och miljömedicin i dessa frågor. Tråkigt att höra att ni inte upplevt ett reciprokt intresse. De senaste åren har miljöengagemanget på ett mycket påtagligt sätt vuxit i samhället och i läkarkåren. Vi delar […]

Prioriteringar kräver hänsyn till flera faktorer
än vetenskapliga studier!

Det är viktigt att en väletablerad medicinprofessor som Anders G Olsson lyfter fram betydelsen av de nya nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen (Läkartidningen 17–18/2008, sidorna 1308-9). Han har i decennier varit en av världens ledande forskare avseende lipidsänkning, särskilt beträffande ledning och tolkning av multicenterstudier, där effekterna av nya generationers lipidsänkare bevisats. I debattinlägget lyfter Anders […]

Behövs en nollvision?

Jag kan ha förståelse för att Socialstyrelsen känner att en prioritering måste göras mellan konkurrerande åtgärder och att hälsoekonomiska hänsyn därför måste tas. I vår hälsoekonomiska analys av IDEAL-studien kom vi fram till att kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår med högdos atorvastatin var 43 667 euro, motsvarande 411 000 kronor. Slutsatsen var att högdos atorvastatin […]

Överdrivet om allvarlig smärta hos barn

I Läkartidningen 10/2007 (sidorna 720-5) kunde vi läsa om kronisk smärta hos barn som ett försummat problem. Enligt författarna har 20 procent (enligt en uppgift i texten 15–60 procent) av Sveriges barn återkommande smärtproblematik. Det skulle svara mot 400 000 barn. För att hantera detta jätteproblem föreslås att särskilda smärtenheter med multiprofessionell sammansättning inrättas vid […]

Är ni beredda att varna gravida för riskerna med snus?

Avsikten med mitt inlägg i LT 12–13/2008 var från början att understryka vikten av att Gunilla Bolinders varning för snusets hälsovådliga effekt tas på allvar. Det blev då också tillfälle att framhålla att snusande är särskilt olämpligt under graviditet, eftersom detta bruk allvarligt kan skada det väntade barnet. Snusande följs av att blodkoncentrationen av nikotin […]

Nihilism eller polyteism inom diabetesvården?

Vad är behandlingsnihilism? Så benämner Åke Sjöholm och medförfattare Eva Andersén Karlssons och medförfattares råd att vara försiktig med de nya inkretinbaserade läkemedelen exenatid (Byetta) och sitagliptin (Januvia), se LT 17–18/2008 (sidorna 1310-2) respektive LT 9/2008 (sidorna 647-8) . Nihilism står ju bland annat för förnekande av religionens betydelse, i detta fall snarare förnekande av […]

Desinformation om snus

I en debattartikel i Läkartidningen 12–13/2008 (sidorna 873-4) beskriver professor emeritus Rolf Zetterström våra åsikter om snus på ett sätt som kan förleda läsaren att tro att vi anser snusning acceptabelt under graviditet och amning. Vidare skriver han att vi förnekar alla hälsorisker med snus. Vi har sagt det förut och säger det gärna igen: […]

Maximalt minskat lidande eller vård efter behov?

På uppdrag av Socialstyrelsen har Prioriteringscentrum i Linköping genomfört ett kartläggnings- och analysarbete om omfattning och tillvägagångssätt vid prioriteringar inom kommuner och landsting. Kartläggningen bygger på över 150 intervjuer. Resultatet av detta arbete presenteras i rapporten »Vårdens alltför svåra val?« [1]. I rapporten ingår också förslag till förtydliganden och förändringar av riksdagens riktlinjer för prioriteringar. […]

Nytta – för vem?

Den springande punkten vid prioriteringar är om vården ska vara till nytta för individen eller samhället. Per Carlsson och Per-Erik Liss menar att de två hänsynen är lika viktiga i utgångsläget och att de får balanseras med hänsyn till omständigheterna. Om man tummar på principen att vården ska vara till nytta för enskilda individer och […]

Viktigt att vi skaffar oss erfarenhet och kunskap

I Läkartidningen 9/2008 (sidorna 647-8) diskuterar Eva Andersén Karlsson, Mats Palmér och Rickard Malmström i en debattartikel de nya inkretinbaserade läkemedlen exenatid (Byetta) och sitagliptin (Januvia) som är indicerade vid behandlingen av typ 2-diabetes [1]. Vi anser att inlägget är präglat av behandlingsnihilism och innehåller några subjektiva tolkningar av det vetenskapliga underlaget. I en tid […]

Utmattningssyndromet – en sjukdom att tas på allvar av Försäkringskassan

Försäkringskassan (FK) har under de senaste åren satt ner klackarna så duktigt att myndigheten lämnat efter sig ett stort, kanske oerhört, lidande i bromsspåren. I Socialstyrelsens kunskapsöversikt »Beslutsstöd i form av försäkringsmedicinska riktlinjer« konstateras att kostnadsökningar för sjukförsäkringen tyder på att praxis inte ger önskat utfall. Därför måste praxis ändras – tills man får fram […]

Nej, vi är inte felinformerade – men vi behöver en helhetssyn

Lindberg och Røiri tar upp viktiga metodologiska aspekter i studier av samband mellan matvanor och hälsa/ risk för olika sjukdomar, speciellt relevanta för epidemiologiska studier. Det gäller tex olika kostmetoders lämplighet för att mäta olika kostfaktorer, och vad matintag mätt vid ett tillfälle kan säga om samband med hälsoutfall under många års uppföljning. De påpekar […]

Fettinntak og kardiovaskulær helse: Er vi feilinformert?

Professor Göran Berglund og medarbeidere, Medisinsk fakultet, Lunds universitet, redegjør i Läkartidningen for en tankevekkende studie [1]. Artikkelens utgangspunkt er den flere tiår gamle intense offentlige kampanjen for å redusere inntaket av mengde fett og andel mettet fett spesielt samt de svenske ernæringsanbefalingene fra 2005. Forfatterne peker på at senere tids forskning ikke har støttet […]

Förlängda AT-block kan hota patientsäkerheten

Allmäntjänstgöringens (AT) längd och innehåll regleras av Förordning om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998: 1513) och Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5). I dessa fastslås det att allmäntjänstgöringen ska vara minst 18 månader lång, fördelade på 9 månader inom opererande och medicinska specialiteter med minst 3 månader inom vardera avsnitten, 3 […]

Kostexperternas medverkan behövs

Svar till Tommy Cederholm m fl i Läkartidningen 16/2008 (sidorna 1206-7), »Forskaren, samhället och jäv«. Jag har tydliggjort att detta var ett unikt ärende. Det är inte aktuellt med ytterligare omprövningar baserat på tidigare inlämnade uppgifter. Därmed borde det inte finnas skäl för ytterligare oro. Vi är överens om att det är nödvändigt att frågan […]


Lägesbeskrivning eller instrument för förändring?

Socialstyrelsen har nu givit ut Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Det är ett imponerande och omfattande dokument, som tar upp kranskärlssjukdom, medfödda och förvärvade hjärtfel och klaffel, hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar. Jag ska här enbart uppehålla mig vid prevention av kranskärlssjukdom, i synnerhet vid lipider. Riktlinjerna är uppdelade på ett flertal dokument. Basdokumentet är ett 100-sidigt […]

Är våra ordinationer »lege artis«?

Kan det möjligen vara så att vi – med våra patienters bästa som rättesnöre – likväl kan välja att utföra en operation eller ordinera ett läkemedel även när vi är osäkra på om ingreppet eller medicinen är indicerad och kanske dessutom ibland förenad med onödiga risker? Och varför gör vi i så fall på det […]

Karolinska institutet förespråkar kontroversiell kastrering

Vad är kön? Den svåra frågan tvingas vi söka ett svar på för att kunna hantera patienter som önskar genomgå könskorrigerande behandling (transsexuella) eller vars biologiska kön inte enkelt går att klassificera som antingen manligt eller kvinnligt (intersexuella). Finns det endast två särpräglade biologiska kön? Hur kan vi bestämma kön? Biologiprofessorn Anne Fausto-Sterling (Brown University, […]

Behandlingen bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet

Ledamöterna i Medicinska föreningens likabehandlingsnämnd vänder sig emot att Karolinska institutet ställer sig bakom utredningsförslaget om krav på avlägsnande av könskörtlar innan fastställelse av ändrad könstillhörighet kan ske. Man menar att KI »uttalat sig i en fråga utan medicinsk relevans« och att KI stödjer sig på »så kallad klinisk erfarenhet som saknar evidens«. I argumentationen […]