Denna webbplats vänder sig till läkare

Upp till kamp emot kramp

För drygt tio år sedan publicerades i New England Journal of Medicine en studie där placebo jämfördes med bensodiazepinerna diazepam (Stesolid) 5 mg och lorazepam (Ativan) 2 mg intravenöst (iv) för prehospital behandling av status epilepticus [1]. Resultaten var slående: medan 21 procent i placebogruppen hade slutat krampa vid ankomsten till akutmottagningen var motsvarande siffror […]

Mer jämlik vård med nya riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Personer med de största me­dicinska behoven ska ges företräde i vården, och lika fall ska behandlas lika. Trots en ökad medvetenhet om detta finns fortfarande stora brister. En grupp som drabbas särskilt hårt är personer med besvär och sjukdomar i rörelseorganen. I Sverige upplever 15 procent av männen och 21 procent av kvinnorna att de […]

Läkarförbundet glömmer omsorgerna om personer med funktionshinder

I LT 16/2012 (sidan 791) skriver förbundets ordförande att det bör inrättas en särskild »kommunöverläkare« för vårdansvaret för äldre i särskilt boende och i hemsjukvården. Förra ordförande skrev precis likadant i en ledare i LT 45/2010 (sidan 2771). Varken då eller nu nämner man något om den förödande bristen på läkare inom omsorgerna om funktionshindrade. […]

Utmaningen ligger i att enas om det som är viktigast för den blivande läkaren

Modern läkarutbildning är en kontinuerlig process, från den grundläggande utbildningen till legitimation, via specialiseringsutbildningen och fortbildningen under hela den yrkesverksamma ­perioden. Varje steg i denna utbildningsprocess har sin speciella roll, förutsättningar, möjligheter och ansvar, och bör planeras samlat för att på bästa sätt bidra till den kompetens som de professionella yrkesrollerna kräver. Grundutbildningens uppdrag är […]

Snabba åtgärder vid makrohematuri både angelägna och möjliga

Den diagnostiska fördröjningen är ofta betydande vid blåscancer, även jämfört med and­ra tumörformer. Trots att man i det nationella blåscancerregistret länge sett långa väntetider har tiden till dia­gnos inte minskat. Snabba åtgärder är angelägna och även möjliga utifrån dagens evidensbaserade kunskapsnivå. Hematuri kan delas in efter njurmedicinska och urologiska orsaker, men också i mikroskopisk och […]

Ekonomiska incitament ger risk för datamanipulation

Bågenholm och Rom svarar inte på frågan varför man använder prestationsersättning där det absolut inte lämpar sig. »Undvikbar slutenvård« ska medvetandegöra primärvårdens roll i vårdkedjan. En väl fungerande primärvård påverkar vilka tillstånd och sjukdomar som kräver slutenvård. Att straffa de patienter som lider av dessa åkommor och som kanske inte får optimal hjälp i primärvården […]

De svårast funktionshindrade bör ha lättare att nå läkare

Karl Grunewald har rätt. Det finns stora problem med läkarbemanningen inom omsorgen av livslångt funktionshindrade. De svårast funktionshindrade bör ha en mycket bättre och mer framkomlig väg till läkare. Min ledare, som Karl Grunewald refererar till, fokuserade helt på äldrevården och berörde inte alls bristen på läkare inom omsorgerna om funktionshindrade. Jag tog heller inte […]

Liberalare förskrivning av centralstimulerande medel vid ­ADHD-diagnos oroar

Under lång tid har jag varit bekymrad över det jag anser vara ett överdiagnosticerande av ADHD på oroliga och koncentrationsstörda skolbarn. Ofta verkar man inte ha tagit alternativa förklaringar i beaktande. Om ett barn är oroligt under lektionerna kan det ha många orsaker, till exempel att bråk i hemmet gör att barnet inte kan eller […]

Läkarförbundet häpnadsväckande passivt vid införandet av vårdvalssystemen

För drygt tre år sedan sa Läkarförbundets dåvarande ordförande Eva Nilsson Bågenholm angående vårdvalssystemen i Halland, Stockholm och Västmanland: »Vi ser de system som nu utvecklas som försöksmodeller som på sikt kan leda till att man hittar den bästa modellen« [1]. Sedan den 1 januari 2010 är samtliga landsting tvungna att utforma primärvården enligt ett […]

Vi har olika uppfattningar om vägen till målet

I större delen av övriga ­Europa är det är vanligt att allmänläkare driver ett litet företag eller är anställda av ett sådant företag. Vår bedömning är att det visat sig fungera tillfredsställande, till och med riktigt bra. Det kan liknas vid »beprövad erfarenhet«, om man vill kalla det så. Genom att lämna delar av Sveriges […]

Läkare som affärsmän

Den uppflammande diskussionen om ett antal läkares vidareförsäljning av Serafens vårdcentral i Stockholm aktualiserar inte bara den politiska dimensionen av affären utan också den moraliska. Allmänheten reagerade starkt då anställda, varav flera läkare, för några år sedan sålde sitt nyss förvärvade aktieinnehav i Maria Beroendecentrum AB till en vinst som vida översteg vad som kan […]

Världens mäktigaste läkare?

Jim Yong Kim valdes den 16 april till ny chef för Världsbanken. Kim är koreansk-amerikansk läkare och nominerades av USA, som vanligtvis har sista ordet när ny chef för Världsbanken ska utses. Yong föddes i Sydkorea 1959 men flyttade med familjen till USA vid 5 års ålder. Han ska enligt Wikipedia ha varit mycket intresserad av […]

Problemen finns – vi vill ha en genomlysning

Frågan om läkares och tandläkares rätt att förskriva läkemedel har varit uppe till diskussion vid flera tillfällen under de senaste decennierna. Vid varje tillfälle har retoriken från professionens sida underförstått varit att förskrivningsrätten är en för alltid förvärvad rättighet som nästintill bör åtnjuta samma skydd som de grundläggande mänskliga rättigheterna. I förra numret av Läkartidningen, […]

Sagan om bondbyn – tankar kring sjukskrivning

Det var en gång en välmående liten by där det bodde fem bönder med familjer. För enkelhets skull kan vi kalla dem bonde 1, 2, 3, 4 och 5. De odlade varsin åkerlapp och hade alla lite höns, grisar, får och nötkreatur. Jorden var bördig och skördarna goda, och djuren gav dem kött, mjölk och […]

Antalet neurologer behöver fördubblas under den kommande tioårsperioden

Varje år insjuknar ca 40 000 svenskar i en neurologisk sjukdom, och mer än en halv miljon individer i Sverige lever i dag med konsekvenserna av en sådan sjukdom. Cirka 60 000 har epilepsi, 22 000 lider av Parkinsons sjukdom, 18 000 har multipel skleros och uppskattningsvis 350 000 lider av svår vaskulär huvudvärk (migrän, Hortons huvudvärk). Dessa sjukdomar […]

Förbundet har drivit frågan i många år

Svar på Bengt Järhults debattartikel »Oreflekterat lov av vårdvalet – vad säger sjukhusläkarna?«, LT 16/2012 (sidan 828). Sjukhusläkarna har sedan lång tid drivit uppfattningen att vårdvalet i den öppna specialistvården måste utvecklas. Att Läkarförbundet ska verka för att läkare ska kunna dela sin tid mellan landstingsanställning och att arbeta som specialist i den privata öppna […]

Satsningen ska i grunden förändra ett gammalt vård- och omsorgssystem

Rickard Ljung skriver i LT 14–15/2012 (sidan 732) att det i regeringens satsning på de mest sjuka äldre är orimligt att satsa 325 miljoner kronor i prestationsersättning på ett övergripande mått som »undvikbar slutenvård«. Vi vill understryka att satsningen handlar om mycket mer än att nå en tioprocentig sänkning i undvikbar slutenvård. De tio procenten […]

Hörapparat ersätter hörselvård

Tre exempel på hörselskador – ledningshinder, sensorisk skada och neural påverkan – visar att en hörapparat inte alltid är det viktigaste. Vid ledningshinder ligger defekten oftast i mellanörat, och då kan en operation vara det optimala. Vid en skada i snäckan ger en hårcellsdefekt minskad känslighet för ljud. Där kan en hörapparat vara till hjälp […]

Ompröva beslutet att inte längre engagera SPUR-samordnarna

Sedan drygt ett år tillbaka råder en nyordning för SPUR. Vi i nätverket ÖSTUS (Övergripande ST-studierektorer på universitetssjukhus) har förhållit oss avvaktande till de aviserade förändringarna, då flera av dem förefaller ha positiv potential. Vi har dock blivit alltmer bekymrade över den process som kulminerat nu under vintern och ser att ett av våra viktigaste […]

Tidig bro mellan preklinisk forskning och klinik

De senaste decennierna har andelen forskande läkare särskilt inom prekliniska områden minskat [1, 2]. Närmare 8 av 10 forskarutbildade läkare är i dag 45 år eller äldre [2], och omfattande pensionsavgångar av kliniska professorer och lektorer de kommande åren urholkar forskarkompetensen ytterligare [1, 2]. En undersökning bland läkarstudenter i Göteborg visar att tidsbrist och ekonomi är […]