Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Landstingen
måste skära ned med ytterligare 9 procent för att klara av kravet på balans i ekonomin fram till år 2000 .Det innebär bl a att antalet anställda måste minska med 20 000 .De nya sparkraven kan inte genomföras utan standardsänkningar i vården .Det framgår av Landstingsförbundets nya prognos över ekonomin .Landstingen har hittills under 1990-talet minskat sina kostnader varje år och ändå räcker det inte .1995 blev landstingens samlade underskott fyra miljarder kronor .Variationerna mellan landstingen är dock mycket stora .Landstingsförbundet hävdar i sin ekonomiska prognos att ytterligare nio miljarder kronor måste sparas fram till år 2000 .Genomförs detta sparande innebär det att landstingen under 1990-talet kommer att minska resurserna till sjukvården med 15 procent .Av denna besparing ligger 9 procent på de kommande åren .Landstingsförbundet tror inte att de kommande besparingarna kan klaras av med effektiviseringar i sjukvården .Under 1992 och 1993 ökade produktiviteten med
nästan 15 procent , vilket gjorde det möjligt att arbeta bort köerna samtidigt som resurserna minskade .Låg produktivitetsökningMen 1994 blev produktivitetsökningen bara 2 procent och preliminära rapporter pekar på att den blev ännu lägre och på sina håll till och med negativ under 1995 .Därför menar Landstingsförbundet att det nu krävs strukturförändringar för att landstingen ska klara av sparkraven .Det handlar om att överföra patienter från sluten till öppen vård , omfördelning av verksamheter mellan sjukhus och förändrad inriktning vid sjukhus .Effekter av sådana strukturförändringar kan bli minskad tillgänglighet genom längre resor , minskat öppethållande , längre väntetider samt att det blir svårare att hålla vårdgarantin .- Det känns bekymmersamt , säger Bengt Holgersson , Landstingsförbundets ordförande .Problemet är inte att genomföra strukturförändringar utan vilken standard det blir på vården sedan .Det blir svårt att behålla den standard vi har idag .Landstingsförbundet anser
att om statsmakterna inte är beredda att acceptera en standardsänkning måste sjukvården få mer resurser .För att stoppa nedskärningarna från 1999 krävs ett tillskott på ca 2 miljarder och lika mycket år 2000 .Landstingsförbundet vill att statsbidragen därefter ska räknas upp i stället för att som under senare år hållas nominellt oförändrade , vilket inneburit att de urholkats av inflationen .Idag ligger statsbidragen på 10 miljarder per år .- Det är rätt att sjukvården omstruktureras , men man måste också fråga sig vilken prioritering vi ska ha i samhället .Vi vet att allmänheten prioriterar sjukvården , säger Bengt Holgersson .Som följd av besparingarna räknar Landstingsförbundet med att ytterligare 20 000 anställda försvinner från landstingen .Merparten av detta räknar man med kommer att ske genom naturlig avgång , men Landstingsförbundet utesluter inte uppsägningar .- I första hand kommer personalminskningarna att beröra lågutbildad personal .Det har att göra med att vården blir
allt mer behandlingsintesiv och då är det personal med högre utbildning som behövs , säger Sven Hegelund , chefekonom på Landstingsförbundet .Andra siffrorLandstingsförbundets prognos avviker starkt från Finansdepartementets där man räknat med ett besparingskrav på 3 procent fram till år 2000 .Att kalkylerna varierar så kraftigt beror på att Finansdepartementet beräknat landstingens arbetsgivaravgift med felaktig procentsats och att statsbidragen är beräknade med för högt belopp .Dessutom har Finansdepartementet räknat med kraftigt höjda patientavgifter .Patientavgifterna svarar för 3-5 procent av sjukvårdens finansiering .- Det är bekymmersamt att vi inte gör samma bedömning som Finansdepartementet .Ska patientavgifterna få större betydelse som finansieringskälla behövs kraftiga höjningar .Vi vet från landsting som höjt att kraftiga höjningar medför färre besök .- Därför är det en orealistisk kalkyl att tro på volymökning med samtidiga prishöjningar , säger Bengt Holgersson .Han anser
att en bättre väg är titta på samordningen med sjukförsäkringen som numera går med överskott för att den vägen tillföra sjukvården mer resurser .Kristina Johnson
