Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Ämnet
ändelser tycks inte ha någon ände .För ett par år sedan gick jag igenom terminologins viktigaste suffix ( artiklarna finns i särtrycket » Medicinens språk » ) .Nu har emellertid – osus och -osis åter blivit akuta , det handlar närmast om att ställa en differentialdiagnos mellan dem .I själva verket har dessa två suffix just ingenting gemensamt :Det latinska -osus bildar adjektiv med betydelsen » full av » , » rik på » eller bara » innehållande » det som huvudordet anger .Det grekiska -osis bildar abstrakta substantiv , oftast , men inte alltid sjukdomar .Latinets fibrosus ( svenska fibrös ) , serosus ( serös ) , tuberculosus ( tuberkulös ) , och virosus ( virös ) säger oss att det finns gott om fibrer , serum , tuberkler och virus .Grekiskans arthrosis ( artros ) , fibrosis ( fibros ) , psychosis ( psykos ) , stenosis ( stenos ) , tuberculosis ( tuberkulos ) och virosis ( viros ) betyder således ledsjukdom , fibersjukdom( sjuklig bindvävsökning ) ,själssjukdom , sjuklig ( onormal
) förträngning , tuberkelsjukdom och virussjukdom .En och annan term påminner fortfarande om att -osis ursprungligen inte betecknade sjukdom utan snarare resultatet av en handling eller ett skeende .Så är t ex en amauros egentligen resultatet av en svärtning , anastomos en förbindelse , ofta anlagd , mellan två kanaler och en ortos , som idag är ett ortopediskt stödbandage , betyder etymologiskt » uträtning » . » Vaginal bakterios » ?Frågan fick ny aktualitet av ett telefonsamtal från överläkare Per-Göran Larsson , kvinnokliniken vid Kärnsjukhuset i Skövde .I sin egenskap av ordförande i Scandinavian Society for Bacterial Vaginosis ( SSBV ) avsåg han att vid en kongress i november 1995 föreslå en ändring av sjukdomens namn .Den skulle hädanefter byta beteckning till » vaginal bacteriosis » .Stöd för namnbytet hade han funnit i ett par amerikanska facktidskrifter .Den första är Acta Cytologica [ 1989 ;33 : 295 ) där Vicki J Schadig och medarbetare skriver : » Finally , for some of us ,
the term bacterial vaginosis is confusing .To the uninformed , this terminology may conjure up the image of a population of bacteria infested by myriad vaginae , rather than vice versa . »Författarna förväxlar de båda suffixen .Om man behövde uttrycka » myriad vaginae » , vilket verkar osannolikt , måste det i så fall bli medelst mängdsuffixet -osus .Galet resonemangI Annals of Internal Medicine ( 1989 ;111 : 583 ) resonerar E J Huth på följande vis : » In some -osis formations the suffix simply connotes an abnormal state as in nephrosis , a particular abnormal condition of the kidney , and in dermatosis , an abnormal condition of the skin .With such precedents , bacterial vaginosis can be regarded as a legitimate formation .But even a quick scan through other -osis forms indicates that much more frequently today the suffix connotes the presence of an excess of a normal substance … » Strax därefter levererar Huth en rad exempel på denna innebörd av » excess » : » gliosis , an excess
of glial cells ; lymphocytosis , en excess of lymphocytes ;… keratosis , a localized collection of excess keratin » .Detta resonemang kan låta förnuftigt och rimligt , men det är från språklig synpunkt fullständigt galet , egentligen bra mycket galnare än det första exemplet , som byggde på en enkel förväxling .Det grekiska -osis lika väl som det svenska -sjukdom kan naturligtvis ha mycket skiftande relationer till sitt huvudord .Några exempel : ledsjukdom , tropiksjukdom , ålderssjukdom , infektionssjukdom , tumörsjukdom , virussjukdom .Endast i virussjukdom ( möjligen också i tumörsjukdom ) underförstås att det finns mycket av det som specificerar sjukdomen ( virus , tumörer ) .Även om denna sista typ skulle vara i majoritet ( vilket betvivlas ) vore det en logisk kullerbytta att hävda att det påhängda -sjukdom i sig har en innebörd av » full av » eller » rik på » .Men just så har den resonerat som försökt ge -osis denna bibetydelse .Bakteriell vagionosSå P-G Larsson beslöt till sist
att behålla det gamla namnet » bacterial vaginosis » , bakteriell vaginos .Om en språkrådgivare fick dela ut belöningar skulle jag gärna ge honom en blomma för detta beslut men framför allt för den språkliga medvetenhet som hindrade honom från att falla i en försåtlig språkfälla .Efter denna ros måste det tyvärr också utdelas ris , dock åt ett helt annat håll .Ur läroboken » Klinisk bakteriologi » [ Studentlitteratur , 1996 ] citerar jag : » Bakteriell vaginos kallas av några för vaginal bakterios eller VB , då man ansett att det ej är vagina utan bakterierna som är ‘ sjuka ‘ , dvs ej en ‘ itis ‘ utan en ‘ osis ‘ .BV är dock redan ett väl etablerat begrepp varför en namnförändring synes omotiverad .Om en namnändring anses vara motiverad synes termen vaginal mulerios ( en åkomma hos kvinnor ) vara en bättre term , då bakterios skulle kunna föra tanken till’ sjuka bakterier ‘ , vilket är felaktigt . » » Vaginal mulerios » ?Slutsatsen att behålla bakteriell vaginos vill jag som sagt instämma
i , men i den omgivande språkliga utflykten är författaren ordentligt ute och seglar eller cyklar ( han må välja färdmedel ) .Hur » -itis » kom in i sammanhanget förstår jag inte .Och att bakterios skulle kunna föra tanken till » sjuka bakterier » är som framgår av det sagda en lapsus som hör till fablernas värld .Om förslaget vaginal mulerios skall tas på allvar är följande att säga .Kvinna heter på latin mulier så stavningen bör hyfsas till mulieros .Men mulier används över huvud taget inte i terminologin , allra minst med ett grekiskt sjukdomssuffix .Så termen är omöjlig .Dessutom onödig , vågar jag misstänka , tautologisk med en språklig term .Med andra ord , för alla med elementära ( för att inte säga rudimentära ) anatomiska kunskaper , till vilka denna artikels läsare hör , torde begreppet » kvinna » ligga så att säga implicit i termer som vaginal eller vaginos .Har någon kanske sett viril prostatahyperplasi ?Hans Nyman fil lic , språkrådgivareSvenska Läkaresällskapet , StockholmNr
35 Volym 93
