Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
den mån dagens läkare överhuvudtaget har ett skrivbord står där en dator .Under 1990-talet har bildskärmarna på allvar och mycket snabbt blivit en del av vårdens vardag .Vad betyder det för läkararbetet som sådant ?För kvaliteten och ekonomin i vårdapparaten ?För patienterna och deras säkerhet ?I serien » Doktorn och datorn » ska vi betrakta detta nya hjälpmedel ( eller hinder ? ) i läkararbetet ur olika synvinklar .Det blir en resa bland experter och vanliga användare , från glesbygd till storstäder genom högteknologiska visioner och vardagligt krångel .Serien vänder sig i första hand till dig som inte hunnit lära dig all svengelska i sammanhanget ( eller som inte vill göra det ) .Tekniska förklaringar samlas under rubriken » Fem minuter om … » , i övrigt försöker vi hålla oss till frågan om den nya teknikens verkningar i stort och i vardagslivet .Vi tar gärna emot dina synpunkter iämnet .Hur påverkar datorn ditt sätt och dina möjligheter att arbeta ?Vilka möjligheter och vilka risker
ser du ?Är informationstekniken värd de pengar och de ansträngningar som idag läggs ner på den ?Skicka tips , invändningar , medhåll och inlägg .Som modern artikelserie om IT tar vi självfallet emot dem på e-post ( adress : hans.fellman@mailbox.calypso.net ) , men för skeptiker och ännu ofrälsta går det också utmärkt att skicka vanlig p-post till Läkartidningen , Box 5603 , 114 86 Stockholm .Märk kuvertet » Doktorn och datorn » .