Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Asiens
byar och städer. Missbrukare fanns mest frekvent i samhällen där opium odlades och mindre frekvent i samhällen där man endast handlade med det. I samhällen där opium varken odlades eller handlades med var antalet missbrukare dock klart minst. När USA-soldaterna kom till Vietnam fick de obegränsad tillgång till billigt heroin. Nästan hälften av dem prövade opiater i Vietnam. En tiondel hade gjort det före Vietnamvistelsen. När de återvände till USA sjönk andelen som använde opiater återigen till en tiondel. Förutom tillgängligheten till narkotika spelar efterfrågan en stor roll för narkotikamissbrukets utbredning. Därför finns det en stark oro för att förutom den ökade tillgängligheten till narkotika i samband med EU-medlemskapet också den sociala nedrustningen i Sverige skall leda till en ökad efterfrågan på narkotika. Legalisering ger inte färre brott Pelle Olsson, redaktör för tidskriften Narkotikafrågan, tar i ett kapitel upp argument mot legalisering. Han pekar bl a
på att legalisering och legalförskrivning av narkotika inte minskar brottsligheten. Den svenska legalförskrivningen på 60-talet visade att de som fick narkotika på recept i stället ökade sin brottslighet, trots att drogerna var gratis och trots att försäljning och innehav av narkotika automatiskt försvann från brottsstatistiken. Tre intervjuer med nyckelpersoner Frilansjournalisten Ingert Nilsson gör i boken intervjuer med RNSs (Riksförbundet narkotikafritt samhälle) ordförande Ove Rosengren, med FMNs (Föräldraföreningen mot narkotika) ordförande Anita Hultcrantz samt med RFHLs (Riksförbundet för hjälp mot läkemedelsmissbruk) ordförande Alec Carlberg, vilka alla är emot legalisering av narkotika. Ove Rosengren och Anita Hultcrantz vill dock ge det entydiga budskapet att det skall vara förbjudet att knarka och vill därför att drogberoendet kriminaliseras. Alec Carlberg däremot, som önskar ha två bollar i luften samtidigt, anser att kriminalisering försvårar möjligheten till rehabilitering
av missbrukare. Åke Setréus, direktör vid European cities against drugs (ECAD) och byrådirektör vid Socialstyrelsen, berättar i ett kapitel om ECAD och det första borgmästarmötet i Stockholm 1994, då 21 städer anslöt sig till ECADs resolution. ECADs fem huvudmål kan sammanfattas i punkterna: – Mot legalisering av narkotika – För nya metoder i kampen mot narkotika – För en utveckling av vården för missbrukare – För en aktiv och offensiv förebyggande verksamhet – För ökat internationellt samarbete. Vårdfolk saknas bland författarna Det jag saknar i boken är kapitel skrivna av människor i vården, exempelvis läkare och socialarbetare. Det är nödvändigt att ha med vårdfolket i debatten mot legalisering. Jag efterlyser i boken dessutom en närmare redogörelse för och diskussion om förskrivningen av narkotikaklassificerade bensodiazepiner och beroendeframkallande värktabletter på recept till missbrukare. Visserligen nämns i ett kapitel om droger, kvinnor och missbruk, skrivet av riksdagsledamoten
Karin Israelsson, utskrivningen av lugnande medel, exempelvis bensodiazepiner. Men frågan borde ha penetrerats djupare. Det är nämligen snarast regel än undantag att missbrukare idag är blandmissbrukare, där bensodiazepiner och värktabletter ofta finns med. Slutligen, boken ger på ett lättläst sätt en hel del information om narkotikasituationen i Sverige idag, varför den rekommenderas till den svenska läkarkåren. · Uppslagsverk för kirurgens akuta frågor B W Ellis, S PatersonBrown, eds. Hamilton Bailey?s Emergency surgery. 12 ed. 866 sidor. Oxford: Butterworth- Heinemann, 1995. Pris £ 95. ISBN 0-7506-14846. Recensent: professor Ulf Haglund, institutionen för kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala. »Hamilton Bailey?s Emergency surgery» har kommit ut i sin 12:e upplaga. Denna gång med en ny redaktör, B W Ellis. Denne fortsätter dock troget traditionen att denna klassiska bok ska vara den jourhavande kirurgens praktiskt användbara uppslagsverk att kunna tas fram
i kniviga situationer. Sedan den första upplagan 1930 har Hamilton Baileys bok haft den ambitionen samt ambitionen att täcka kirurgins alla subspecialiteter. En annan uttalad ambition är att boken ska vara användbar också vid den lilla enheten med begränsade tillgängliga resurser, och detta skall inte ses i ett snävt svenskt perspektiv. Den 12:e upplagan är således att betrakta som en modernisering men i övrigt en fortsättning på den tidigare traditionen. Många generationer jourhavande kirurger har haft glädje och stöd av tidigare upplagor i sitt jourarbete, och den 12:e upplagan torde kunna tjäna samma ändamål för dagens kolleger. Berömvärt kortfattad Boken är på ca 850 sidor. Texten är berömvärt kortfattad, och den stöds av goda, schematiska illustrationer. Den första delen om 150 sidor behandlar allmänna principer och patofysiologi, som kroppens reaktion på trauma, chock, parenteral nutrition, brännskador etc. Denna del motsvarar vad man kan förvänta sig att hitta i en modern
textbok i kirurgi. Sedan följer den specifika kirurgiska sjukdomsläran uppdelad i åtta områden: huvud- hals, thorax, intraabdominella tillstånd, barn, urologi, kärl, extremiteterna och tropiska kirurgiska sjukdomar. Mest omfattande är området intraabdominella skador, vilket är uppdelat på 20 kapitel. Några av dem är basala och beskriver dränageteknik och teknik för tarmresektion och anastomos. Andra är mer specialiserade och omfattar områden som lever-gallvägar, pankreatit, buktrauma och obstruktion på tunntarmen respektive tjocktarmen. Praktiska råd Kapitlen innefattar för de aktuella sjukdomstillstånden kortfattad patofysiologi, differentialdiagnoser, råd avseende genomförande av konservativ eller operativ terapi och inte minst råd vad avser valet dem emellan (ibland ett beslutsträd eller en checklista att följa i beslutsfattandet) och ofta goda praktiska råd för det operativa handläggandet. En kritisk specialist kan möjligen vilja invända att det för flera av de behandlade sjukdomstillstånden
finns mer moderna eller sofistikerade tekniker, som idag används på våra specialiserade enheter med relativt stor vana vid att handlägga fall inom den egna kirurgiska specialiteten, och som framhålls mera i skymundan i »Emergency surgery». Det ligger i sakens natur att en bok som internationellt vill tjäna som ett praktiskt användbart uppslagsverk i akuta situationer tenderar att välja att rekommendera säkra beprövade metoder som är genomförbara utan stor specialträning. God vän i nattens mörker I svenska förhållanden kan ju inte en bok som Hamilton Bailey?s »Emergency surgery» på något vis ersätta primärjourens konsultationer med bakjour eller i speciella situationer mer superspecialiserade kolleger på det egna eller andra sjukhus. Denna bok kan dock snabbt hjälpa den yngre kollegan att identifiera problem och faror och ge ökad förståelse för vad som måste ske. Jag tyckte som primärjour att tidigare upplagor av »Hamilton Bailey?s» var en god vän i nattens mörker,
och jag tror att dagens yngre kolleger kommer att tycka detsamma. Denna bok bör ingå i klinikens referensbibliotek och finnas på akuten eller annat lättillgängligt ställe på de enheter som bedriver akut verksamhet med risk att hantera akut osorterade kirurgiska patienter. · 2966 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 93 ? NR 35 ? 1996 NYA BÖCKER Adressera korrespondens om nya böcker och recensioner till: Bokredaktionen, Läkartidningen, Box 5603, 114 86 Stockholm.
